Vårdreformen föll – en seger för välfärdssamhället!

08.03.2019 kl. 10:54
Regeringen har idag beslutit att dra tillbaka sitt förslag till vård- och landskapsreformen och lämnat in sin avskedsbegäran till republikens president.

Efter både grundlagsutskottets kritiska utlåtande och hörande av otaliga sakkunniga var det klart att reformen inte kommer att gå i mål under denna valperiod. För demokratin och riksdagens auktoritet var detta rätt beslut av regeringen framför allt då dess stöd nu ligger på under 30 procent. Riksdagsledamot och medlem i social- och hälsovårdsutskottet Veronica Rehn-Kivi är lättad av beslutet.

– Detta är en seger för välfärdssamhället, närdemokratin och den enskilda medborgaren. Det är en stor lättnad att regeringen själv nu insett att deras modell inte skulle nå upp till de målsättningar som satts upp för arbetet med att reformera social- och hälsovården i vårt land. Reformen skulle ha medfört en valfrihetsmodell som skulle ha kostat oss dyrt och som skulle ha riskerat att både integrationen och finansieringen av social- och hälsovården skulle ha försämrats märkbart, säger Rehn-Kivi.

– Nu behåller vi tills vidare den modell som vi sett att fungerar bra. Jag vill speciellt att vi kan bevara den högklassiga specialsjukvården, skolhälsovården, mödra- och barnrådgivningen och den viktiga förebyggande verksamheten på den goda nivå den befinner sig på nu. Det viktigaste inom vården är att vi har vårdproducenter som tar patientens individuella behov i beaktande. Nu ska vi se till att vi tryggar det, säger Rehn-Kivi.

– Som ny i utskottet och inte så insatt i social- och hälsovårdsfrågor har processen varit väldigt lärorik. Jag har fått ta del av riksdagsarbetets både goda och sämre sidor. Jag har upplevt att samarbetet mellan ledamöterna fungerat bra, men tyvärr har jag också upplevt en fulare sida och sett smutskastning och personliga angrepp. Med en så prestigefylld, arbetsdryg och komplicerad reform har det ändå tyvärr varit omöjligt att undgå det fula, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Gruppanförande 7.4

Regeringens förslag till tilläggsbudget
07.04.2010 kl. 17:00

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00