Responsdebatt statsrådets framtidsredogörelse del 2

04.03.2019 kl. 13:00
Gruppanförande, Veronica Rehn-Kivi

Ärade talman,

Förändringarna i arbetslivet är en av de absolut mest centrala frågorna nu. Framtidsutskottet kommer med en viktig analys om vad som pågår i vårt samhälle.

Som utskottet konstaterar får vi både nya sätt att arbeta, som avviker från det traditionella, och flera anställningsformer. Det förutsätter förändringar i lagstiftningen, i socialskyddet, men också i våra attityder.

Jag lyfter fram fem politiska åtgärder – eller starkare uttryckt – reformer som är nödvändiga i den snabba utveckling som pågår.

För det första behövs en tillräckligt genomgripande familjeledighetsreform. Reformen ska ge tydliga ramar för större jämställdhet i arbetslivet. Vi behöver flera pappor som delar ansvaret för hem och barn och vi behöver flexibla former för småbarnsföräldrar att delta i arbetslivet.

Överlag behöver vi mer generösa familjeledigheter i ett samhälle med nedåtgående nativitetstrender. Signalen ska vara att det är meningsfullt att skaffa barn. Vi måste under nästa valperiod ha råd att genomföra reformen. Läget just nu är att många som är i åldern att bilda familj har inkomster som är lägre än de stora åldersklassernas pensioner. Och då ska vi minnas, som det också konstateras i betänkandet, att de unga samtidigt tvingas ta ansvar för klimatförändringen, statsskulden och skötseln av den äldre generationen.

För det andra behöver vi en arbetslivsreform. Då terrängen och landskapet förändras kan man inte med händer och tänder bara försvara det gamla. Inom SFP tror vi att kollektivavtalen fortfarande ska vara allmänbindande, men det är ingen ursäkt för att låta bli att reformera arbetslivet. Dagens och morgondagens arbetsliv vinner på att ge möjligheter för arbetstagare och arbetsgivare att föra en dialog och fatta beslut mer lokalt.

För det tredje måste socialskyddet förnyas så att det bättre omfattar även egenföretagare och frilansare, vars antal hela tiden växer. Det är viktigt att skapa ramar som gör det möjligt för människor att bli företagare eller att arbeta från olika plattformer utan att de förlorar alla förmåner som anställda har.

Det är bra att framtidsutskottet lyfter fram de utmaningar som ställs på personer med nedsatt arbetsförmåga. Att arbetet förändras får inte leda till en polarisering av arbetsmarknaden eller en tudelning av folket.

Ärade talman,

För det fjärde – något som detta betänkande betonar: utan tillräcklig invandring kommer utbudet av arbetskraft att gå ned och sysselsättningen försämras. Vi borde sluta ifrågasätta denna sanning. Genom en bättre integrationspolitik ska vi öppna möjligheterna för arbetsrelaterad invandring, men också för studierelaterad invandring. Jag citerar: Finland behöver i fortsättningen betydligt flera högskolestuderanden från andra länder, och vi bör se till att de också sysselsätter sig här.

Svenska riksdagsgruppen och SFP har sagt det många gånger tidigare i den här salen: börja med att slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft. Våra företag behöver det, men också exempelvis servicesektorn behöver det.

För det femte måste vi satsa på utbildning om vi ska kunna ta vara på alla de möjligheter som erbjuds till följd av förändringen i arbetets struktur. Den finländska utbildningens styrka är att alla erbjuds jämställda utbildningsmöjligheter – men nu måste det bli ett slut på indexfrysningarna av utbildningsanslagen. Klimatförändringen kräver att universiteten och forskningen har de resurser som behövs för att få fram klimatsmarta lösningar och innovationer som också bör bli en viktig del av vår exportindustri. SFP vill se att det satsas 4 procent av BNP på forskning och innovationer.

Summa summarum: Det ligger i Finlands och allas vårt intresse att vi nu med öppet sinne och stor energi arbetar för att skapa fungerande regelverk för de nya typer av arbete, företagsamhet och också delningsekonomi som redan existerar, men som i framtiden kommer att spela en allt större roll. I alla förändringar ska vi utgå från människans behov. I fråga om förändringen av arbetet gäller det att realistiskt behandla hotbilderna, men att i första hand se möjligheterna!

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50