Responsdebatt statsrådets framtidsredogörelse del 2

04.03.2019 kl. 13:00
Gruppanförande, Veronica Rehn-Kivi

Ärade talman,

Förändringarna i arbetslivet är en av de absolut mest centrala frågorna nu. Framtidsutskottet kommer med en viktig analys om vad som pågår i vårt samhälle.

Som utskottet konstaterar får vi både nya sätt att arbeta, som avviker från det traditionella, och flera anställningsformer. Det förutsätter förändringar i lagstiftningen, i socialskyddet, men också i våra attityder.

Jag lyfter fram fem politiska åtgärder – eller starkare uttryckt – reformer som är nödvändiga i den snabba utveckling som pågår.

För det första behövs en tillräckligt genomgripande familjeledighetsreform. Reformen ska ge tydliga ramar för större jämställdhet i arbetslivet. Vi behöver flera pappor som delar ansvaret för hem och barn och vi behöver flexibla former för småbarnsföräldrar att delta i arbetslivet.

Överlag behöver vi mer generösa familjeledigheter i ett samhälle med nedåtgående nativitetstrender. Signalen ska vara att det är meningsfullt att skaffa barn. Vi måste under nästa valperiod ha råd att genomföra reformen. Läget just nu är att många som är i åldern att bilda familj har inkomster som är lägre än de stora åldersklassernas pensioner. Och då ska vi minnas, som det också konstateras i betänkandet, att de unga samtidigt tvingas ta ansvar för klimatförändringen, statsskulden och skötseln av den äldre generationen.

För det andra behöver vi en arbetslivsreform. Då terrängen och landskapet förändras kan man inte med händer och tänder bara försvara det gamla. Inom SFP tror vi att kollektivavtalen fortfarande ska vara allmänbindande, men det är ingen ursäkt för att låta bli att reformera arbetslivet. Dagens och morgondagens arbetsliv vinner på att ge möjligheter för arbetstagare och arbetsgivare att föra en dialog och fatta beslut mer lokalt.

För det tredje måste socialskyddet förnyas så att det bättre omfattar även egenföretagare och frilansare, vars antal hela tiden växer. Det är viktigt att skapa ramar som gör det möjligt för människor att bli företagare eller att arbeta från olika plattformer utan att de förlorar alla förmåner som anställda har.

Det är bra att framtidsutskottet lyfter fram de utmaningar som ställs på personer med nedsatt arbetsförmåga. Att arbetet förändras får inte leda till en polarisering av arbetsmarknaden eller en tudelning av folket.

Ärade talman,

För det fjärde – något som detta betänkande betonar: utan tillräcklig invandring kommer utbudet av arbetskraft att gå ned och sysselsättningen försämras. Vi borde sluta ifrågasätta denna sanning. Genom en bättre integrationspolitik ska vi öppna möjligheterna för arbetsrelaterad invandring, men också för studierelaterad invandring. Jag citerar: Finland behöver i fortsättningen betydligt flera högskolestuderanden från andra länder, och vi bör se till att de också sysselsätter sig här.

Svenska riksdagsgruppen och SFP har sagt det många gånger tidigare i den här salen: börja med att slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft. Våra företag behöver det, men också exempelvis servicesektorn behöver det.

För det femte måste vi satsa på utbildning om vi ska kunna ta vara på alla de möjligheter som erbjuds till följd av förändringen i arbetets struktur. Den finländska utbildningens styrka är att alla erbjuds jämställda utbildningsmöjligheter – men nu måste det bli ett slut på indexfrysningarna av utbildningsanslagen. Klimatförändringen kräver att universiteten och forskningen har de resurser som behövs för att få fram klimatsmarta lösningar och innovationer som också bör bli en viktig del av vår exportindustri. SFP vill se att det satsas 4 procent av BNP på forskning och innovationer.

Summa summarum: Det ligger i Finlands och allas vårt intresse att vi nu med öppet sinne och stor energi arbetar för att skapa fungerande regelverk för de nya typer av arbete, företagsamhet och också delningsekonomi som redan existerar, men som i framtiden kommer att spela en allt större roll. I alla förändringar ska vi utgå från människans behov. I fråga om förändringen av arbetet gäller det att realistiskt behandla hotbilderna, men att i första hand se möjligheterna!

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15