Det lönar sig inte att försöka reformera för mycket på för kort tid

25.02.2019 kl. 12:47
Vård- och landskapsreformens framtid är osäker på grund av grundlagsenliga problem och bristande tid att lösa problemen då valperioden snart tar slut.

Det är nu dags att inse att det inte ligger i någons intresse att försöka genomföra för stora reformer på en gång.
 
-  Om landskapsreformen faller ser jag stora möjligheter i detta. Den strikta modell utan möjlighet att beakta regionernas olikheter och som regeringen driver sitter mycket illa i Nyland. För att stärka mycket olika regioners livskraft behövs olika modeller, en och samma modell passar inte för hela landet. Den modell regeringen driver är odemokratisk och allt för många uppgifter förs över till landskapen. Dessutom leder den, trots den allmänna uppfattningen, till en kommunreform på sikt, säger riksdagsledamot Mikaela Nylander.
 
- Vårdreformen kan gå vidare under nästa period genom att under vissa förutsättningar ge också kommunerna rätt att producera social- och hälsovård. Genom att stegvis införa en viss valfrihet via servicesedlar har vi en möjlighet att utvärdera och vid behov korrigera fel, påpekar Nylander.
 
- Vårdreformen har redan medfört att små och medelstora företag inom hälsovårdsbranschen med lokal eller regional förankring sålts till stora kedjor i rädsla för kraven vårdreformen för med sig. Vi kan ännu undvika samma misstag som skett inom äldreomsorgen, säger Nylander.
 
- Förvaltningsmodeller löser inte det problem vi ursprungligen ville lösa - den dåliga tillgången till läkarservice inom primärhälsovården. Genom att anställa fler läkare och sjuksköterskor får vi hälsocentralerna att fungera igen, säger Nylander

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00