Inför terapigaranti för psykisk ohälsa

13.02.2019 kl. 11:14
Terapigarantin skulle innebära att man får tillgång även till kortvarig terapi snabbt, gärna inom en månad efter den första begäran om hjälp.

Varannan person drabbas av psykisk ohälsa någon gång under sitt liv. Vi vill att varenda en då får den hjälp hen behöver, helst i god tid innan hen måste sluta jobba eller inte annars klarar av sin vardag. Psykiater Kristian Wahlbeck har träffande konstaterat att mycket har gjorts för folkhälsan då det gäller andra sjukdomar. Men när det gäller att motverka psykisk ohälsa återstår ännu mycket att göra. Därför vill vi ha en terapigaranti!

Ofta finns det en familj och en vänkrets som också drabbas då en människa insjuknar. Mentalvårdsföreningen Fami räknar till exempel med att vart fjärde minderårigt barn lever i en familj där föräldrarna lider av psykisk ohälsa eller har drogproblem. Det råder stor risk att barn till föräldrar som lider av depression, själva insjuknar innan de fyllt 25 år. Antalet unga sjukpensionärer har vuxit och två av tre invalidpensioner före 35 års ålder beror på psykisk ohälsa.

Det behövs en palett av åtgärder för att motverka psykisk ohälsa. Som så ofta är det de tidiga insatserna i daghem och skola via elevvården och via rådgivningen oerhört viktiga. På våra daghem saknas i dag stöd av kuratorer och psykologer för föräldrarna. Föräldraskapet kan behöva särskilt stöd av flera orsaker. I familjer där den ena föräldern lider av psykisk ohälsa kan man genom preventiva, stödjande åtgärder minska på barnens risk att drabbas av psykisk ohälsa med hela 40 procent. I familjer som har barn med särskilda behov behöver föräldraskapet även stödas för att trygga hela familjens välbefinnande.

Fyra miljoner arbetsdagar per år blir ogjorda på grund av psykisk ohälsa. 
Den psykiska ohälsan är alltså förutom en mänsklig utmaning också en samhällsekonomisk fråga. Psykisk ohälsa kostar det finländska samhället elva miljarder årligen, enligt OECD. Som jämförelse kan nämnas att statsbudgetens slutsumma är cirka 53 miljarder.

Den största andelen står arbetslivets förluster för, sedan följt av invalidpensioner och sjukdagpenningar. Sjuk- och hälsovården står för 23 procent av kostnaderna. Det är alltså inte enbart vårdsektorn som står för notan. Med fog kan sägas att psykisk ohälsa även är en stor samhällsekonomisk utmaning och tär på vår konkurrenskraft både genom en betydande förlust av människoresurser och av direkta offentliga kostnader.

När det gäller vuxna är det viktigt att fokusera på arbetslivet då vi talar om att söka åtgärder för att motverka psykisk ohälsa. Förutom mångsidig företagshälsovård är det fundamentalt viktigt att själva arbetsmiljön stöder välbefinnande och erbjuder delaktighet. Det moderna ledarskapet förutsätter kompetens och strategiskt arbete för att alla på arbetsplatsen skall känna sig inkluderade, att arbetsplatsmobbning och diskriminering bestämt åtgärdas.

Alltför många vittnar om hur svårt det är att få behövlig vård då man drabbas av psykisk ohälsa eller upplever utmaningar med den psykiska hälsan på grund av besvärliga livssituationer. Alltför ofta är det enbart medicin som erbjuds. Vi vill se en förändring här. Tillgången till psyktjänster inom primärhälsovården på våra hälsocentraler måste stärkas och vi kräver därför att en terapigaranti införs.

Fler lågtröskeltjänster, med kunnig personal inklusive specialistläkare, behövs inom primärhälsovården. De skall vara lätta att besöka då man känner att man behöver stöd. Det är viktigt att de är gratis och öppna för alla invånare. Även en sjukpensionär måste kunna få terapitjänster.

Terapigarantin skulle innebära att man får tillgång även till kortvarig terapi snabbt, gärna inom en månad efter den första begäran om hjälp. Det kan handla om olika former av terapi, beroende på klientens behov. Det viktiga är att principen om tidigt ingripande förverkligas. I dag ges inte psykoterapi inom den offentliga vården. Denna form av psykoterapi skall alltså inte ersätta den som ges av FPA och som i dag förutsätter läkarutlåtanden med mera. Forskning visar att redan fyra terapigånger minskar patienternas depressionssymptom med 50 procent.

Frågan lyder inte om vi har råd att satsa utan den lyder om vi fortsättningsvis har råd att låta bli att motverka psykisk ohälsa. Människorna är vår dyrbaraste resurs.

Eva Biaudet och Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00