Insändare

Mindre sjukhus stympas och hälsovården blir delvis dyrare

15.01.2019 kl. 08:46

Förra veckan inledde riksdagen behandlingen av två omstridda lagförslag. Det första lagförslaget ger sjukvårdsdistrikten, och i framtiden eventuellt landskapen, rätt att upphandla bl.a. kirurgiska ingrepp av både privata och offentliga sjukhus ifall de sjukhus dit kirurgiska ingrepp centraliserats inte kan utföra ingreppen inom den tidsfrist vårdgarantin stipulerar.

Centraliseringen av sjukhusverksamheten inleddes under förra riksdagsperioden via den s.k. jourförordningen. Av samtliga dåvarande regeringspartier var det enbart SFP som motsatte sig förordningen. Förordningen har gått hårt åt bland annat Borgå sjukhus. Raseborgs sjukhus har redan tidigare drabbats och arbetsfördelningen mellan sjukhusen borde beakta i svenska regionala sjukhusen.

Nuvarande regering har via lagstiftning delvis och på vissa villkor centraliserat de kirurgiska ingreppen till större sjukhus. Och mindre sjukhus har fråntagits rätten att operera med stora negativa regionala följder.

Jag har alltid trott på och understött ett vettigt samarbete mellan det offentliga och det privata för att resurserna ska kunna användas möjligast effektivt. I den här frågan tycker jag dock att logiken brister och jag kan inte stöda lagförslaget. Först begränsas mindre offentliga sjukhus rätt att utföra operationer och sedan föreslår regeringen att sjukvårdsdistrikten trots allt ska kunna köpa kirurgiska ingrepp av både privata och offentliga sjukhus. Förutsatt att dessa sjukhus befinner sig på max 30 minuters avstånd från det offentliga sjukhus som har s.k. fulljour.

Det verkar som om de sjukhus dit de kirurgiska ingreppen har centraliserats trots allt inte har kapacitet att utföra alla operationer. Situationen är minst förvirrande och riksdagen har nu ett viktigt arbete framför sig.

Det andra lagförslaget innebär att kostnadstaket för kundavgifterna vid hälsovårdscentralerna slopas. Lagförslaget innehåller nya avgiftsfria serviceformer för bl.a. läkarbesök för under 18 år fyllda och avgiftsfri tandvård för alla.

Det är givetvis bra att införa nya och motiverade avgiftsfria serviceformer. Men det får inte ske på bekostnad av dem som har de lägsta inkomsterna. Lagförslaget innebär nämligen att låginkomsttagare som är tvungna att använda sig av hälsovårdscentralernas tjänster ofta och mycket blir tvungna att i värsta fall betala flera hundra euro mera i kundavgifter per år. Vilket är ohållbart och förkastligt och står både individen och på sikt samhället mycket dyrt.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.

11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.

03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.

19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.

12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.

05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.

21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.

01.06.2006 kl. 00:00