Det finns inga genvägar inom äldreomsorgen

01.02.2019 kl. 09:45
De uppenbara brister och direkt vanvård som förekommer inom äldreomsorgen väcker bestörtning och ingen godkänner det som sker. Många upplever ångest och rädsla för att åldras, vilket är oacceptabelt. 
Det behövs flera olika åtgärder för att vi ska kunna säkerställa allas rätt till en trygg och god ålderdom. Den politiska armbrytning som pågår just nu i riksdagen angående vem som bär ansvaret är olustig eftersom situationen inte uppstått under några år. 

Däremot tror jag att vårdreformen, ifall den går igenom, skulle förvärra situationen i och med att allt fler aktörer skulle kunna erbjuda service. Detta är dock inte den enda orsaken till att jag önskar att landskaps- och vårdreformen faller. Tyvärr har regeringen under denna period också luckrat upp normer som säkerställde kunnande och kvalitet inom äldreomsorgen. Normerna infördes så sent som förra perioden. 

Konkurrensutsättningen och valfrihet med servicesedlar har pågått länge. Övervakning blir tyvärr allt viktigare, många kommuner har alltför länge litat på att deras samarbetspartners följer de villkor som fastställts i konkurrensutsättningen. Möjligheterna för myndigheterna att ingripa bör ses över och frågan om att införa olika slags sanktioner måste diskuteras. 

Under förra riksdagsperioden diskuterades länge om vi borde införa bindande miniminormer för antalet vårdare per patient. Då vi nu sannolikt går in för det måste också vårdbehovet hos varje patient beaktas, enbart antalet patienter kan inte vara det enda kriteriet. Då riskerar behovet av vård hos patienter med stort vårdbehov att inte fullt ut beaktas.  

En utveckling av olika typer av serviceboende får absolut inte leda till försämrad hemvård. Det handlar alltså om behov av mera resurser, inte om att omfördela befintliga resurser inom äldreomsorgen. På den här punkten måste vi vara mycket tydliga. 

Förutom lagstiftning, resurser och övervakning handlar äldreomsorg om attityder, ledarskap, arbetsvillkor och arbetsmotivation. Och om respekt och mänsklighet. Perspektivet måste vara den äldres, inte systemets. 

De privata vårdbolag som nu står vid girighetens skampåle har gjort bort sig rejält och det är enbart genom konkreta åtgärder förtroendet kan återställas. Det kommer inte att vara lätt, det finns inga genvägar då ett förtroende har förbrukats. Krav på hög avkastning inom vården, utan att det drabbar kvaliteten, är en orimlig kombination. Tyvärr har mindre lokala eller regionalt förankrade bolag köpts upp av större kedjor som en följd av den planerade vårdreformen. 

Vi ska dock inte glömma att också den offentliga äldreomsorgen har utsatts för hård kritik. Mycket arbete återstår på många håll för att äldreomsorgen som helhet ska uppfattas som trygg, human och vara av god kvalitet. 

 
Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30