Det finns inga genvägar inom äldreomsorgen

01.02.2019 kl. 09:45
De uppenbara brister och direkt vanvård som förekommer inom äldreomsorgen väcker bestörtning och ingen godkänner det som sker. Många upplever ångest och rädsla för att åldras, vilket är oacceptabelt. 
Det behövs flera olika åtgärder för att vi ska kunna säkerställa allas rätt till en trygg och god ålderdom. Den politiska armbrytning som pågår just nu i riksdagen angående vem som bär ansvaret är olustig eftersom situationen inte uppstått under några år. 

Däremot tror jag att vårdreformen, ifall den går igenom, skulle förvärra situationen i och med att allt fler aktörer skulle kunna erbjuda service. Detta är dock inte den enda orsaken till att jag önskar att landskaps- och vårdreformen faller. Tyvärr har regeringen under denna period också luckrat upp normer som säkerställde kunnande och kvalitet inom äldreomsorgen. Normerna infördes så sent som förra perioden. 

Konkurrensutsättningen och valfrihet med servicesedlar har pågått länge. Övervakning blir tyvärr allt viktigare, många kommuner har alltför länge litat på att deras samarbetspartners följer de villkor som fastställts i konkurrensutsättningen. Möjligheterna för myndigheterna att ingripa bör ses över och frågan om att införa olika slags sanktioner måste diskuteras. 

Under förra riksdagsperioden diskuterades länge om vi borde införa bindande miniminormer för antalet vårdare per patient. Då vi nu sannolikt går in för det måste också vårdbehovet hos varje patient beaktas, enbart antalet patienter kan inte vara det enda kriteriet. Då riskerar behovet av vård hos patienter med stort vårdbehov att inte fullt ut beaktas.  

En utveckling av olika typer av serviceboende får absolut inte leda till försämrad hemvård. Det handlar alltså om behov av mera resurser, inte om att omfördela befintliga resurser inom äldreomsorgen. På den här punkten måste vi vara mycket tydliga. 

Förutom lagstiftning, resurser och övervakning handlar äldreomsorg om attityder, ledarskap, arbetsvillkor och arbetsmotivation. Och om respekt och mänsklighet. Perspektivet måste vara den äldres, inte systemets. 

De privata vårdbolag som nu står vid girighetens skampåle har gjort bort sig rejält och det är enbart genom konkreta åtgärder förtroendet kan återställas. Det kommer inte att vara lätt, det finns inga genvägar då ett förtroende har förbrukats. Krav på hög avkastning inom vården, utan att det drabbar kvaliteten, är en orimlig kombination. Tyvärr har mindre lokala eller regionalt förankrade bolag köpts upp av större kedjor som en följd av den planerade vårdreformen. 

Vi ska dock inte glömma att också den offentliga äldreomsorgen har utsatts för hård kritik. Mycket arbete återstår på många håll för att äldreomsorgen som helhet ska uppfattas som trygg, human och vara av god kvalitet. 

 
Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Gruppanförande 24.2.2010

Gruppanförande i anledning av interpellationen om de arbetslösas, pensionärernas, ensamförsörjarfamiljernas och de studerandes ställning
01.09.2010 kl. 13:50

Gruppanförande 29.6.2010

Gruppanförande i debatten om kärnkraftstillstånden
29.06.2010 kl. 13:55

Gruppanförande i responsdebatten om budgetramarna 2011-2014

Rambudgeten för åren 2011-2014 innehåller varken stora överraskningar eller nya politiska linjedragningar.
09.06.2010 kl. 15:25

Gruppanförande 26.5

Gruppanförande i remissdebatten om ändring av grundlagen
26.05.2010 kl. 15:30

Gruppanförande 25.5

Gruppanförande under den gemensamma parlamentariska överläggningen om EU-politiken
26.05.2010 kl. 10:50

Gruppanförande 19.5

Gruppanförande om statsrådets redogörelse om kulturens framtid
20.05.2010 kl. 14:30