Kvaliteten i åldringsvården

08.02.2019 kl. 11:46
Veckans stora diskussionsämne i riksdagen har varit kvaliteten i åldringsvården.

Oppositionen lämnade in en interpellation i frågan som debatterades senaste onsdag. Problematiken har också diskuterats livligt  i media. Regeringen har i sina svar utgått ifrån att vård- och landskapsreformen kommer att lösa problemen med vårdkvaliteten. Tyvärr är det mycket lite som indikerar att vårdreformen förbättrar läget inom äldreomsorgen. Åtminstone två grundläggande saker krävs för en förbättrad åldringsvård. Det första är ökade resurser och flera händer inom vården. Det andra är bättre övervakning och uppföljning av att överenskomna normer följs.

 

I vissa fall har man redan under en längre tid varit medvetna om bristerna inom äldreomsorgen, men på grund av att myndigheterna är överarbetade och saknar både resurser och möjligheter att ingripa har problemen fortsatt. I Finland satsar staten bara ca 25 årsverken på att övervaka kvaliteten på åldringsvården. Enbart på övervakning av djurens välmående satsar man cirka 60 årsverken. Jag upplever att prioriteringen är minst sagt märklig. I flera decennier har djurskyddsorganisationer lyft fram behovet av strikt övervakning av djurhållarna och exemplet visar att mångårig stark fokus på djurens välbefinnande har utmynnat i betydande myndighetsresurser.

Att vi behöver mer resurser till övervakningen av äldreomsorgen står helt klart. Regeringen utgår ifrån att vård- och landskapsreformen ska lösa resursfrågan. Vårdreformen utgår ifrån en utökad självkontroll som ska utföras av vårdbolagen själva, samtidigt som allt fler privata aktörer kommer in på marknaden och ökar behovet av övervakning. Att egenkontrollen inte är tillräcklig och täckande står senast nu klart.

Förutom att öka på personalstyrkan och förbättra övervakningen av servicen, måste vi skapa ett system där både klienter och anhöriga ska ha en låg tröskel att göra anmälningar om försummelser eller brister i vården. Personalens synpunkter måste också tas på allvar och vi bör få en bättre rapportering över hur de problem som anmälts har korrigerats. Seniorernas röst ska också höras och det finns skäl att inrätta en tjänst som äldreombudsman som bland annat följer upp  nivån i äldreomsorgen.

Den bästa mätaren på hur utvecklat ett samhälle är hur vi tar hand om de allra svagaste. Nu krävs det ordentliga insatser för att säkerställa ett tryggt och värdigt liv för våra åldringar. En god vård är vårt gemensamma ansvar.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55