Ett omfattande program för att begränsa möjligheterna för illvilliga krafter att påverka valresultatet

04.01.2019 kl. 11:41
En kritisk media och en väljarkår som är på sin vakt mot alla typer av illvilliga påverkningsförsök är den bästa garantin för ett rättvist val och ett demokratiskt samhälle

Justitieministeriets val- och demokratiavdelning inleder valåret 2019 bland annat med ett omfattande program för att begränsa möjligheterna för illvilliga krafter att påverka valresultatet i både riksdagsval och EU-parlamentsval. Enligt valdirektör Arto Jääskeläinen kommer man bland annat att utbilda partierna och riksdagskandidaterna om valpåverkan. Med facit i hand från valresultaten i andra länder finns det all orsak att vara på sin vakt. Förutom kandidater och väljare finns det också anledning för de traditionella medierna att passa sig.

I huvudsak är det naturligtvis nätet och de sociala medierna som gett en helt ny plattform för både statliga aktörer, demokratimotståndare och mer eller mindre förvirrade privatpersoner att försöka påverka. Registret för påverkan är brett. Ett exempel är helt eller delvist påhittade och vilseledande nyheter som publiceras på webbplatser utan ansvarig utgivare och som sedan sprids som fakta. Ett annat är så kallade nättroll som helt anonymt eller under ett flertal olika pseudonymer dagligen kommenterar olika artiklar i etablerade medier och den vägen försöker skapa en bild av en allmän opinion. Ett tredje exempel och en mera svårhanterlig utmaning är den riktade reklamen via sociala medier. Alla annonsörer vill givetvis nå en möjligast mottaglig målgrupp men exempel från USA och Sverige visar att de snävt riktade budskapen i flera fall varit högst tvivelaktiga.

När det gäller anonyma inlägg har de svenskösterbottniska tidningarna valt en ansvarsfull linje genom att slopa de anonyma kommentatorsfälten. Alla tidningshus har inte samma policy. En av de värre avarterna hittas i vissa tidningars anonyma textmeddelandespalter som till råga på allt publiceras i den tryckta tidningen. Att Yle fortfarande upprätthåller anonyma kommentatorsfält finner jag högst tvivelaktigt, eftersom jag tycker det kan ifrågasättas om en skattefinansierad public service ska fungera som en tummelplats för anonyma kommentatorer vars bidrag till samhällsdebatten är mycket litet. En viss förbättring uppnåddes när Svenska Yle började kräva inloggning då man kommenterar på nätet.  

Själv är jag fortfarande övertygad om att de traditionella, seriösa nyhetsmedierna fortsättningsvis har en avgörande roll i vårt demokratiska samhällsbygge. Det gäller inte minst lokaltidningarna som har fingret på pulsen i sitt eget närsamhälle och känner mänskornas vardag. För de allra flesta är det betydligt viktigare med riksåttans status eller hur social- och hälsovården fungerar i hemkommunen än huruvida den som äter julskinka och har julgran är klimatbovar. En kritisk media och en väljarkår som är på sin vakt mot alla typer av illvilliga påverkningsförsök är den bästa garantin för ett rättvist val och ett demokratiskt samhälle.

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15