Ett omfattande program för att begränsa möjligheterna för illvilliga krafter att påverka valresultatet

04.01.2019 kl. 11:41
En kritisk media och en väljarkår som är på sin vakt mot alla typer av illvilliga påverkningsförsök är den bästa garantin för ett rättvist val och ett demokratiskt samhälle

Justitieministeriets val- och demokratiavdelning inleder valåret 2019 bland annat med ett omfattande program för att begränsa möjligheterna för illvilliga krafter att påverka valresultatet i både riksdagsval och EU-parlamentsval. Enligt valdirektör Arto Jääskeläinen kommer man bland annat att utbilda partierna och riksdagskandidaterna om valpåverkan. Med facit i hand från valresultaten i andra länder finns det all orsak att vara på sin vakt. Förutom kandidater och väljare finns det också anledning för de traditionella medierna att passa sig.

I huvudsak är det naturligtvis nätet och de sociala medierna som gett en helt ny plattform för både statliga aktörer, demokratimotståndare och mer eller mindre förvirrade privatpersoner att försöka påverka. Registret för påverkan är brett. Ett exempel är helt eller delvist påhittade och vilseledande nyheter som publiceras på webbplatser utan ansvarig utgivare och som sedan sprids som fakta. Ett annat är så kallade nättroll som helt anonymt eller under ett flertal olika pseudonymer dagligen kommenterar olika artiklar i etablerade medier och den vägen försöker skapa en bild av en allmän opinion. Ett tredje exempel och en mera svårhanterlig utmaning är den riktade reklamen via sociala medier. Alla annonsörer vill givetvis nå en möjligast mottaglig målgrupp men exempel från USA och Sverige visar att de snävt riktade budskapen i flera fall varit högst tvivelaktiga.

När det gäller anonyma inlägg har de svenskösterbottniska tidningarna valt en ansvarsfull linje genom att slopa de anonyma kommentatorsfälten. Alla tidningshus har inte samma policy. En av de värre avarterna hittas i vissa tidningars anonyma textmeddelandespalter som till råga på allt publiceras i den tryckta tidningen. Att Yle fortfarande upprätthåller anonyma kommentatorsfält finner jag högst tvivelaktigt, eftersom jag tycker det kan ifrågasättas om en skattefinansierad public service ska fungera som en tummelplats för anonyma kommentatorer vars bidrag till samhällsdebatten är mycket litet. En viss förbättring uppnåddes när Svenska Yle började kräva inloggning då man kommenterar på nätet.  

Själv är jag fortfarande övertygad om att de traditionella, seriösa nyhetsmedierna fortsättningsvis har en avgörande roll i vårt demokratiska samhällsbygge. Det gäller inte minst lokaltidningarna som har fingret på pulsen i sitt eget närsamhälle och känner mänskornas vardag. För de allra flesta är det betydligt viktigare med riksåttans status eller hur social- och hälsovården fungerar i hemkommunen än huruvida den som äter julskinka och har julgran är klimatbovar. En kritisk media och en väljarkår som är på sin vakt mot alla typer av illvilliga påverkningsförsök är den bästa garantin för ett rättvist val och ett demokratiskt samhälle.

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00