Pressmeddelande

Vi behöver våra lokala sjukhus

01.02.2019 kl. 15:57

De mindre sjukhusen på olika håll i svenskfinland har under de senaste åren varit hårt angripa. Servicen har naggats i kanterna och oron har stigit bland befolkningen.

- BB lades ner i både Raseborg och Borgå. Gynekologiska operationer flyttades bort från Borgå och vid Malmska sjukhuset i Jakobstad slutade man utföra dagskirurgiska ingrepp. De räcker nu, dessa sjukhus ska utvecklas och inte avvecklas om vi vill ha levande regioner även i framtiden, säger riksdagsledamot Mikaela Nylander från Borgå

Alla ska ha rätt till högklassig vård, oberoende var du bor. De lokala sjukhusen spelar en viktig roll i detta pussel.

- Då du blir sjuk ska du snabbt kunna komma till läkare. Tillgång till vård utan dröjsmål ska inte betyda att du behöver en tjock plånbok. Vård på eget modersmål ska vara möjligt. Vi behöver våra lokala sjukhus, säger Nylander.

Finland behöver en vårdreform, men syfte måste vara att göra vården bättre, inte sämre.

- Det skådespel som pågått i flera år från regeringens sida gällande vårdreformen är ansvarslöst. När maktpolitiska intressen tar över de verkliga behoven har det gått för långt. Vi behöver högt specialiserade universitetssjukhus och välfungerande centralsjukhus men verksamheten i de mindre sjukhusen så som i Borgå, Raseborg och Jakobstad bör även de tryggas.

- Vi löser inget genom att skapa ny förvaltning och de ger oss inte kortare vårdköer. De olika regionernas särdrag och behov måste beaktas då vården organiseras, säger Nylander

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.

14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.

07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.

09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.

13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.

30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.

29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00