Interpellation om läget i äldreomsorgen

06.02.2019 kl. 15:00
Interpellationsdebatt 6.2.2019. Gruppanförande hållet av Anna-Maja Henriksson,

Ärade talman,

 

Finland har på senare tid i många internationella mätningar placerat sig högt när man mätt lycklighet och livskvalitet. Det har vi orsak att vara nöjda och stolta över. Vi ska fortsätta att utveckla vårt samhälle i den riktningen. 

Mot den bakgrunden ter sig den vanvård som uppdagats inom äldreomsorgen som ett slag i ansiktet. Nu är många äldres trygghetskänsla rubbad. Så får det inte vara om vi vill vara ett civiliserat samhälle.

Vi måste fråga oss vad som har gått snett och gå till botten med problemet.

Svenska riksdagsgruppen och SFP anser att det är bra med valmöjligheter också inom äldrevården. För en äldre människa är ändå det viktigaste att man får den vård som man behöver på den ort där man bor – inte om serviceboendet är kommunalt eller privat.

Men, vårdbolagen måste bevisa att deras främsta syfte är att erbjuda service av god kvalitet, inte att maximera vinsterna på patienternas bekostnad. Det räcker inte att företaget marknadsför fina värden på sina nätsidor.

Det är synnerligen oetiskt och oacceptabelt att skattepengar som ska användas för vård kanaliseras via skatteparadis till internationella storbolag vars primära intresse är att maximera vinsten och betala ut goda dividender till sina ägare – utan intresse för vårdens kvalitet.

Var blev etiken?

 

Ärade talman,

Seniorernas röst måste höras bättre i samhället. Särskilt då vi vet att Finland befolkning åldras och behovet av äldreomsorg ökar.

Vi behöver en äldreombudsman i Finland, med ett ordentligt mandat och som rapporterar till riksdagen. 

Vi behöver flera händer inom vården – en personaldimensionering som skrivs in i lag. Samtidigt måste också den så kallade vårdtyngden beaktas. Exempelvis en äldre dement person behöver mer vård än en som inte lider av demens.  En lagstadgad personaldimensionering får heller inte leda till att vi i stället tar bort resurser från hemvården.  

Finland satsar ca 20 årsverken på att övervaka kvaliteten på åldringsvården, de flesta arbetar på regionförvaltningsverken. Efter att jag tog upp saken på frågetimmen förra torsdagen har det kommit fram att på riksplanet vid Valvira är det endast en person som arbetar med övervakningen. Jag upprepar: bara en person. Det är fullständigt ohållbart och måste åtgärdas omgående. Därför frågar jag: Är regeringen nu omedelbart beredd att i en tilläggsbudget anslå mer resurser för övervakningen?

Och här vill jag säga klart att vård- och landskapsmodellen inte kommer att lösa resursfrågan. Tvärtom så utgår regeringens vårdreform från en utökad självövervakning Det är att bedra sig själv om man tror att de här problemen löser sig på det sättet.

 

Enligt statistik från THL har under de senaste tjugo åren de privata vårdbolagens och organisationernas andel av servicen ökat från knappt 25 procent till drygt 45 procent. Regeringens vårdreform kommer ytterligare öka antalet aktörer inom vården och omsorgen.

Regeringen får själv se sig i spegeln för den situation som uppstått. Vård-och landskapsreformen har skapat en oerhörd osäkerhet ute på kommunfältet. Kommunala beslutsfattare har velat trygga tillgången till äldrevård och lyssnat till lockropen från de stora privata vårdbolagen. Istället för ett osäkert hyreskontrakt på tre år, som erbjuds i regeringens landskapsmodell, har man valt att sälja sina fastigheter, göra ett långt hyreskontrakt och fått in pengar till den kommunala kassan.

 

Trots att den senaste tidens avslöjanden har blottat grundläggande problem inom äldreomsorgen finns det ingen orsak till hysteri. Vi vet att på många ställen görs stora insatser inom vården och kvaliteten på vården är bra. De som jobbar inom äldrevården är värda all uppmuntran för sitt värdefulla arbete.

Men nu är det vårt politiska ansvar att reparera de fel som finns. Det måste finnas ett skydd för vårdpersonalen, som tryggar att ingen får sparken om man anmäler olägenheter och missbruk. Vårdhemmen måste avkrävas bättre dokumentation om problem som uppdagas och regelbundna rapporter om hur problemen korrigerats. De ska vara enklare att bötfälla företag som systematiskt bryter mot avtal.

Det behövs också bättre upphandlingsprocesser som sätter kvaliteten i fokus. 

Vi måste bygga vårt samhälle så att alla äldre i vårt land ska få känna trygghet i sin vardag.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35