Ålands riksdagsledamot Mats Löfström föreslår att Finland inför skogskonto-modell

22.01.2019 kl. 10:29
På nyårsdagen drog stormen Aapeli (Alfrida) genom de finska skogarna. Bara på Åland orsakade Aapeli skogsskador som uppskattas omfatta minst 4 års avverkningar.

Liknande stormskador drabbar skogsbrukare hårt, då de tvingas hantera och sälja virke i mycket större mängder än planerat. Skogsägarna beskattas sedan normalt för inkomsten enligt kalenderår, trots att ett dyrt och långt arbete med röjning och återplantering återstår i flera år, då lite eller ingen skog kommer kunna avverkas som normalt.


Finland har historiskt inte understött skogsägare för stormskador. Ålands riksdagsledamot Mats Löfström har lämnat in ett skriftligt spörsmål till regeringen om ärendet, där han föreslår möjlighet till periodisering av inkomsten för att lindra effekterna efter stormen. Löfström föreslår även att ett skogskonto införs, enligt svensk modell.

- I dagsläget drabbas skogsägarna av stormskador två gånger, först av skadorna och sedan av beskattningen. De skatter som nu betalas för den ofrivilliga inkomsten på virket borde kunna användas till avdrag för kostnader för återplantering, gallring och röjning under de kommande åren, säger Mats Löfström.

Löfström vill också att regeringen skulle införa ett skogskonto, enligt svensk modell, som skulle gynna skogsbruket på sikt. Skogskonton ger skogsägarna möjlighet att spara inkomster över flera år för att använda dem för att bekosta utgifter för plantering och gallring. Inkomsterna beskattas först då uttag görs från skogskontot. I Sverige har skogsbrukare haft tillgång till skogskonton sedan år 1954. Sverige tillåter även större insättningar på skogskonton vid storm-, brand- och insektsskador. Sverige har även understött skogsägare på annat sätt efter stormskador, och införde bl.a. temporära skattereduktioner efter stormen Gudrun år 2005.

- Ett skogskonto skulle underlätta skogsbruket på samma sätt som det nya aktiesparkontot är tänkt att underlätta handel med värdepapper. Det skulle uppmuntra till en aktiv skogsvård och avverkningen av skog, säger Löfström.

Mats Löfström har lyft lösningarna med periodisering och skogskonton med regeringens ansvariga ministrar förra veckan. Idag lämnade han även in ett skriftligt spörsmål för att följa upp ärendet.

- Skogsindustrin är en basnäring som vi måste värna om. Det är inte rimligt att skogsägare ensamma tvingas bära kostnaden för extremväder, säger Löfström
Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00