Satsa på början av skolstigen

18.01.2019 kl. 10:31
Att skapa jämlika förutsättningar för alla barn och unga blir allt viktigare då hemmets socioekonomiska ställning i allt högre grad påverkar inlärningen

Satsningar på småbarnspedagogik lönar sig eftersom forskning visar att de positiva effekterna av en högklassig småbarnspedagogik påverkar inlärningen ända upp i tonåren.

Att erbjuda avgiftsfri småbarnspedagogik för exempelvis barn över tre år under fyra timmar per dag skulle få flera barn att delta. En tvåårig förskola skulle innebära att vi kan stöda barnen ett år tidigare. De barn som behöver stöd eller som kräver mera tid för att uppnå de färdigheter som behövs inför skolstart skulle få ett år till för denna process.

Ungefär 11 procent av de unga som går ut nian saknar de färdigheter som behövs för att kunna påbörja studier i gymnasium eller i yrkesskola. Siffran förskräcker och nu krävs det konkreta åtgärder och riktade resurser. Blickarna måste riktas mot grundläggande utbildningen. Vad kan vi göra på annat sätt?    

Redan idag har vi ett brett utbud av åtgärder att ta till för att unga verkligen ska få sitt avgångsbetyg. Tyvärr används dessa möjligheter inte fullt ut av olika orsaker. Det är också centralt att hitta de åtgärder som stöder motivationen att söka sig vidare.

Rätten till det s.k. trestegsstödet fungerar på sina håll verkligt dåligt i praktiken, byråkrati och brist på resurser är orsak till detta. Flexibel grundläggande utbildning (JOPO) möjliggör att en del av skolgången kan till exempel utföras på arbetsplatser, inom föreningar och i ungdomsverkstäder. Varför inte satsa resurser på studiehandledning och på fungerande och tillräcklig elevvård i form av mångprofessionellt samarbete? För många unga är någon form av rehabilitering en förutsättning för att orka vidare.

Vi bör prioritera småbarnspedagogik och grundläggande utbildning för att förhindra utslagning. Vi ska ha nolltolerans för att man kan gå ut nian utan att ha den kunskap eller de färdigheter som behövs för att skaffa sig ett yrke. Oberoende av vilka åtgärder nästa regering vidtar krävs det riktade resurser, långsiktighet och en mångsidig utvärdering av de åtgärder som vidtas.    

 

Mikaela Nylander

Riksdagsledamot, medlem av riksdagens kulturutskott

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00