Höjning av kundavgifter bestraffar de mest utsatta

09.01.2019 kl. 17:30
Riksdagen diskuterar idag regeringens lagförslag om kundavgifter i social- och hälsovårdsreformen.

- Mindre bemedlade personer, barnfamiljer och pensionärer med låga inkomster kommer att få det extra tungt om de nya kundavgifterna blir verklighet, säger social- och hälsovårdsutskottets medlem och SFP:s riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi.

Riksdagen diskuterar idag regeringens lagförslag om kundavgifter i social- och hälsovårdsreformen. För tillfället betalar patienten för högst tre besök hos läkare i en hälsocentral, à 20,60 euro, sammanlagt maximalt 61,80 euro per år.  Alternativt kan man ha en årsavgift på 41,20 euro som täcker alla läkarbesök på en hälsocentral oberoende av hur många gånger man anlitar läkaren.

- Nu föreslår regeringen att avgiftsgränsen slopas och kvar blir endast engångsavgiften på 20,60 euro per besök. Med andra ord, om du går till läkaren en gång per månad kommer räkningen i fortsättningen att vara 247,20 euro per år. Det är en enorm kostnadsökning, säger Rehn-Kivi.

Höjningen av kundavgifter kommer i praktiken att drabba de mest utsatta.

- Samtidigt som regeringen höjer på de årliga läkaravgifterna har vi över 300 000 vårdavgiftsräkningar som går till utmätning varje år. De som är mest utsatta i vårt samhälle kommer att få det ännu svårare, säger Rehn-Kivi.

- Det har funnits och kommer att finnas en möjlighet att nedsätta eller efterskänka klientavgifter om de hotar personens förmåga att klara sig på egen hand. I praktiken har detta skett ytterst sällan. SFP har föreslagit att man skulle införa ett gemensamt kostnadstak för klientavgifter, resekostnader och läkemedel. Det borde ha gjorts nu i denna revidering av kundavgiftslagen, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00