Pressmeddelande

Jord- och skogsbruket är en del av lösningen i kampen mot klimatförändringen

09.01.2019 kl. 16:28

I det finländska skogsbruket har man gjort klimatgärningar redan under hundra års tid konstaterade Svenska riksdagsgruppens ordförande Thomas Blomqvist i dag i en klimatpanel ordnad av Maaseudun Tulevaisuus och Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK.

- Våra välskötta skogar är vår största och viktigaste kolsänka. Skogsskötseln i Finland har på många sätt varit och är fortfarande en framgångssaga. Vi har under de senaste 100 åren lyckats öka tillväxten och virkesinnehållet i våra skogar. Det har varit av stor betydelse för samhällsekonomin, men det har också varit en stor klimatgärning, säger Blomqvist.

- För att bromsa klimatförändringen är det viktigt att vi kan öka kolbindningen både inom skogsbruket och i jordbruket. Vi behöver ändå ännu mer forskning och kunskap om speciellt hur vi bättre kan binda kol i odlingsmarken. De enskilda skogsägarna behöver också ha tillräckliga ekonomiska incitament för att utföra alla åtgärder i skogen som krävs för att öka tillväxten i skogarna, säger Blomqvist.

I klimatpanelen var de olika partierna eniga om många frågor.

- Klimatförändringen är en ödesfråga för mänskligheten och klimatpolitiken är en av de centrala valfrågorna i vår. Åtgärderna brådskar för att bromsa klimatförändringen. Därför skulle en så stor enighet som möjligt mellan partierna vara önskvärd och skapa förutsättningar för ambitiösa skrivningar om klimatpolitiken i nästa regeringsprogram, säger Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.

14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.

07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.

09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.

13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.

30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.

29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00