Rehn-Kivi orolig för de allra svagaste i samhället

20.12.2018 kl. 15:00
Inkomstnivån har generellt sett stigit i vårt land, men trots det har bland annat barnfattigdomen stigit och situationen för pensionärerna har försämrats under denna regeringsperiod.

Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi efterlyser tilläggssatsningar på så väl ensamförsörjartillägg i barnbidraget som en höjning av garantipensionen och folkpensionen i nästa års statsbudget. Rehn-Kivi pekade i dagens budgetdebatt i riksdagen ut vikten med att se till att de som har det allra svårast i vårt samhälle inte glöms bort.


- Barnfattigdomen är allra vanligast i ensamförsörjarfamiljer och var femte ensamförsörjarfamilj kämpar med sin dagliga ekonomi. Genom en höjning av barnbidragets ensamförsörjartillägg och genom att bryta kopplingen mellan utkomststödet och barnbidraget kan vi förbättra tusentals barnfamiljers vardag. Det kan inte vara så att man höjer på ett bidrag men samtidigt minskar på ett annat. Vi måste se till att de svagaste i samhället sköts om på ett humant sätt, säger Rehn-Kivi.

Rehn-Kivi träffade också idag representanter från invalidförbundet och de synskadades förbund för att diskutera den nya handikapplagen.

- Denna lag är en klar förbättring till de handikappades situation överlag i vårt land. Därför är det speciellt viktigt att vi skulle hinna godkänna denna efterlängtade reform ännu under denna riksdagsperiod, säger Rehn-Kivi.

Förutom dessa ärenden lyfte Rehn-Kivi också upp vikten med att öka vaccinationsupplysningen och i att sätta in en tilläggssatsning på arbetsvälmåendet.

 
Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00