Pressmeddelande

Åland behöver en klumpsumma som motsvarar Ålands befolkning idag, inte Ålands befolkning år 1995

18.12.2018 kl. 12:18

Riksdagen inledde igår slutbehandlingen av statsbudgeten för nästa år. Ålands riksdagsledamot Mats Löfström betonade i debatten behovet av att komma vidare med arbetet att höja avräkningsgrunden till Åland, så att den beaktar Ålands befolkning som vuxit snabbt.

- Ålands befolkning har de senaste 20 åren vuxit i dubbelt så snabb takt som hela landets. Det gör att de offentliga utgifterna på Åland växer för att ta hand om en större befolkning, men utan att Ålands offentliga intäkter växer i samma takt på grund av dagens ekonomiska självstyrelsesystem. Det här är ett strukturellt problem, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

De skattskyldiga på Åland betalar skatt till staten på precis samma grunder som skattskyldiga i övriga delar av landet. Med dagens ekonomiska självstyrelsesystem får Åland tillbaka en grundfinansiering, en avräkning på 0,45 % av statens samlade intäkter, oberoende av vad Åland betalar i skatt. Sedan systemet trädde i kraft år 1995 har Ålands befolkning dock vuxit från 0,49 % av hela landets till att idag utgöra över 0,53 % av hela landets befolkning. Den ekonomiska avräkningen är dock oförändrad.

- En ändring av systemet har begärts av Åland i många år. Åland vill fortsätta växa, skapa nya företag och vara med och utveckla ekonomin, vilket är bra för hela landet, men för det krävs rättvisa förutsättningar. Om Åland inte skulle ha en hög sysselsättning på över 80 % och en arbetslöshet på mindre än 4 % skulle Åland idag vara i en ekonomisk kris, säger Löfström.

- Ålands goda sysselsättningsläge gör Åland till goda skattebetalare. Åland har de senaste 23 åren, alltså så länge dagens system varit i kraft, exempelvis i medeltal betalat drygt 0,64 % av landets samlade förvärvsinkomstskatter varje år. Åland har varit och är en god skattebetalare, säger Löfström.

Svenska riksdagsgruppen föreslår i en budgetmotion att man höjer avräkningen till Åland från 0,45 % till 0,48 %, något som handlar om 15 miljoner euro per år, för att motsvara den befolkningstillväxt Åland har haft.

- Den här höjningen av grundfinansieringen till Åland behövs för att beakta Ålands befolkningstillväxt. Om budgetmotionen skulle godkännas skulle saken kunna justeras redan nästa år i väntan på att det nya system, som diskuterats i samband med revisionen av Ålands självstyrelselag, kan behandlas, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas

20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.

10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.

01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.

25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande

11.03.2008 kl. 14:55