Barnfattigdomen i Finland bör tas på allvar

15.12.2018 kl. 10:21
Barnfattigdomen i Finland är idag ett växande problem trots att den allmänna inkomstnivån har stigit. Barnfattigdom är vanligast i familjer med endast en försörjare.

- Vi kan inte blunda för att vi i Finland har familjer där barnfattigdom är ett faktum.  Antalet barn som bor i mindre bemedlade familjer har nästan tredubblats på tjugo år, säger SFP:s partiordförande och riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson.

 

Idag är 20 procent av ensamförsörjarfamiljer låginkomsttagare, i mitten på 1990-talet var andelen ungefär 10 procent. Orsakerna till de låga inkomsterna hos ensamförsörjare är både arbetslöshet och nedskärningarna i inkomstöverföringarna.

 

- Vi måste ta detta problem på allvar. Vi måste höja barnbidragets ensamförsörjartillägg, men ännu viktigare är det att kopplingen mellan ensamförsörjartillägget och utkomstödet bryts.

Det får ju inte vara så som det är nu är att då det ena stödet ökar, så minskar samtidigt det andra. I praktiken betyder systemet vi har idag det att det som staten ger med ena handen tar den bort med den andra, säger Henriksson.

 

Möjlighet till en positiv förändring  för dem som behöver det mest finns, men Henriksson ser inte att regeringen har viljan.

 

- De 45 miljoner euro som SFP föreslagit i sin alternativa budget som ensamförsörjartillägg och övriga justeringar i bland annat ökat utkomsstöd ger enligt uträkningar en arbetslös ensamförsörjare med två barn i dagvård totalt 128 euro mera i handen i månaden. Denna ökning skulle underlätta familjens vardag och hjälpa till att motverka barnfattigdomen, säger Henriksson.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00