Eettistä tietopolitiikkaa tekoälyn aikakaudella-selonteko

13.12.2018 kl. 17:31
Lähetekeskustelu/remissdebatt 13.12.2018.    Ledamot Stefan Wallin

Puhemies, Talman,

Artificiell intelligens, robotisering, automatisering, digitalisering, blockkedjor, delningsekonomi. Många är de begrepp, som kommit att illustrera megatrenderna i det vi i riksdagens framtidsutskott kallat radikala teknologier. Teknologier som inte bara är framtiden utan är redan här och nu.

En viktig utgångspunkt för vår attityd till dessa trender är att bejaka dem. Förstås kan vi tycka hjärtligt illa om att artificiell intelligens och dess applikationer, som vi levande, tänkande människor ändå själva uppfunnit, tänker och agerar som vi människor – fast snabbare - och därför exempelvis stjäl våra jobb.

Ett faktum är ändå att dessa teknologier finns och i högsta grad kommer att finnas i fortsättningen. Alltså måste vi acceptera detta, inte sticka huvudet i sanden.

Poängen är ändå att teknologiutvecklingen inte är någon naturlag, som lever sitt eget liv. Frågan är bara hur människan kan behålla initiativet, styra eller avstyra utvecklingen i önskad riktning och se till att teknologin förblir dräng och inte blir herre.

Det betyder att utvecklingen måste hanteras och definieras också med andra mätare än dem för effektivitet, produktivitet, snabbhet och inbesparingar. Den redogörelse som vi idag diskuterar anlägger det helt nödvändiga rastret på datasamhället: det etiska. Vad vill vi att teknologin skall göra för oss – och vad inte?

Puhemies,

Hallitukisen selonteko keskittyy aihepiiriin, joka välillä jää katveeseen, kun hehkutamme teknologiakehityksen viimeisimpiä innovaatioita. Tämä katvealue on nimenomaan kehityksen ja eri sovellusten eettinen puoli, joka ei saa eikä voi elää omaa elämäänsä erillään itse teknologiakehityksestä. Sen vaikutuksien arviointi eettisestä näkökulmasta on oltava orgaaninen osa itse kehitystyötä. Näppärä diplomi-insinööri ei voi täysin ulkoistaa tätä pohdiskelevalle filosofille. Intressi on kuitenkin yhteinen.

Yhteisiä ovat myös kysymykset siitä, miten pitkälle haluamme kehittää tekoälyä? Onko päämääränä, että vempele tekee sellaisia viranomaispäätöksiä, joissa yksilön toimeentulo, maahantulo tai hoidon tarve on päätösten kohteena ilman, että ihmisäly – siis inhimillinen harkinta - on osallisena? Vai haluammeko, että pitkälle kehittynyt tekotunneäly korvaisi sen puuttuvankin inhimillisen tekijän? Ja miten ratkaista vaikkapa autonomisen liikenteen liikenneturvallisuuteen liittyvät haasteet?

Vapaakauppa ei ole säännöistä vapaata kauppaa, vaan kauppaa jota käydään sovittujen pelisääntöjen puitteissa. Vähän samalla tavalla valtavalla vauhdilla kehittyvää teknologiaa pitää osata prosessoida myös perus- ja ihmisoikeuksien näkökulmasta.

Siksi on hyvä, että Euroopan Neuvosto ja EU valmistelevat eettistä kehikkoa tekoälyn kestävälle hyödyntämiselle jossa kohteena ovat vaikutukset yksityisyyteen, ihmisarvoon, kuluttajasuojaan ja syrjimättömyyteen.

Puhemies,

Näiden huomioiden jälkeen on kuitenkin hyvä todeta, että tekoäly ja robotiikka ovat ehdottomasti Suomen ja suomaisyritysten menestystekijöitä. Siksi hallitus on oikeassa, kun se haluaa nostaa Suomen maailman parhaimmaksi tekoälyn soveltajaksi. Siihen linkittyy sekä yksityisen että julkisen sektorin toiminta- ja kilpailuedellytykset.

Puhumme tulevaisuudesta, jossa nopeat taatusti edelleen tulevat syömään hitaat, mutta jossa myös vahvasti ihmisarvon jakaumattomuuteen uskovat ja eettiseen vaikutusten arviointiin kykenevät toivottavasti syövät ne, joiden suoraviivaisessa arvomaailmassa ei ole muuta kuin nollaa ja ykköstä.  

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45