Som man googlar får man svar

01.12.2018 kl. 11:32
Sannfinländarna har lämnat in en lagmotion om att skära ner Ålands klumpsumma med 100 miljoner euro.

Förslaget strider mot både grundlagen och självstyrelselagen, men det hindrar så klart inte möjligheten att ändå föreslå det.

 

Ålänningar betalar skatt precis som alla andra finländare. Eftersom en stor del av den offentliga servicen på Åland sköts och finansieras av självstyrelsen, och inte av staten, får Åland tillbaka en bestämd del av de skatter man betalat. Denna summa, klumpsumman, är enligt självstyrelselagen 0,45 %. Därför beräknas Åland få tillbaka 242 miljoner euro i klumpsumma nästa år. Den här summan vill sannfinländarna nu skära ner med 40 %.

 

Partiet som i budgetdebatten i riksdagen brukar lova nästan allt åt alla tycker alltså att Åland ska finansiera partiets satsningar och betala för kalaset. Hur Åland ska kunna upprätthålla offentlig service då tar man inte ställning till.

 

Sannfinländarnas lagmotion är ett hopkok av Ålandsmyter. Man hävdar bland annat att Åland har gratis kollektivtrafik, är skuldfritt, inte betalar något för public service och inte betalar någon moms.

 

Eftersom jag vet att det också i sannfinländarnas riksdagsgrupp finns olika åsikter i många frågor och att alla ledamöter inte tänker på det här sättet om Åland satt jag ett e-post till de sannfinländska riksdagsledamöterna och förklarade alla myter i lagmotionen.

 

En av ledamöterna gick då, helt väntat, till motangrepp. Hon konstaterade att Åland visst är skuldfritt, och jämförde med hennes hemkommun. Men varför jämföra Åland med en kommun, frågade jag. Åland har ju också kommuner, som är skuldsatta, även om inte i lika hög grad då Åland har en högre sysselsättning.

 

Med samma logik borde ju sannfinländarna då också tycka att Finland borde betala mer pengar till Grekland, eftersom de är mer skuldsatta än Finland.

 

Det andra mothugget handlade om att kollektivtrafiken på Åland visst är gratis. Per e-post skickade man mig bilder från nätet som ”bevismaterial”. I bilderna fanns en föråldrad finskspråkig wikipedia-sida där det nämndes att kollektivtrafiken i Mariehamn är avgiftsfri. En annan bild var från en föråldrad turistsida om Åland. Ingen officiell Ålandssida alltså.

 

Bilderna visade att man ansträngt sig rätt mycket för att hitta belägg för ens myter. Att faktum är att det redan är många år sedan Mariehamns (inte Ålands) två busslinjer var avgiftsfria skulle inte få förstöra den myt man nu ville göra politik på och hade lyckats hitta bevis för på nätet.

 

Nu har jag sett till att den föråldrade informationen från dessa hemsidor är nedplockad. Så det finns nu igen lite mindre som populister kan använda som slagträ mot Åland. Det är ändå sorgligt att man väljer att göra politik på myter.

 

Det finns ett gammalt ordspråk, som man ropar i skogen får man svar. Det kunde gott uppdateras till att, som man googlar får man svar. För det finns alltid någon sida, inofficiell eller föråldrad, ute på nätet som kan ge stöd åt ens myter och konspirationsidéer om både Åland och annat.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00