Som man googlar får man svar

01.12.2018 kl. 11:32
Sannfinländarna har lämnat in en lagmotion om att skära ner Ålands klumpsumma med 100 miljoner euro.

Förslaget strider mot både grundlagen och självstyrelselagen, men det hindrar så klart inte möjligheten att ändå föreslå det.

 

Ålänningar betalar skatt precis som alla andra finländare. Eftersom en stor del av den offentliga servicen på Åland sköts och finansieras av självstyrelsen, och inte av staten, får Åland tillbaka en bestämd del av de skatter man betalat. Denna summa, klumpsumman, är enligt självstyrelselagen 0,45 %. Därför beräknas Åland få tillbaka 242 miljoner euro i klumpsumma nästa år. Den här summan vill sannfinländarna nu skära ner med 40 %.

 

Partiet som i budgetdebatten i riksdagen brukar lova nästan allt åt alla tycker alltså att Åland ska finansiera partiets satsningar och betala för kalaset. Hur Åland ska kunna upprätthålla offentlig service då tar man inte ställning till.

 

Sannfinländarnas lagmotion är ett hopkok av Ålandsmyter. Man hävdar bland annat att Åland har gratis kollektivtrafik, är skuldfritt, inte betalar något för public service och inte betalar någon moms.

 

Eftersom jag vet att det också i sannfinländarnas riksdagsgrupp finns olika åsikter i många frågor och att alla ledamöter inte tänker på det här sättet om Åland satt jag ett e-post till de sannfinländska riksdagsledamöterna och förklarade alla myter i lagmotionen.

 

En av ledamöterna gick då, helt väntat, till motangrepp. Hon konstaterade att Åland visst är skuldfritt, och jämförde med hennes hemkommun. Men varför jämföra Åland med en kommun, frågade jag. Åland har ju också kommuner, som är skuldsatta, även om inte i lika hög grad då Åland har en högre sysselsättning.

 

Med samma logik borde ju sannfinländarna då också tycka att Finland borde betala mer pengar till Grekland, eftersom de är mer skuldsatta än Finland.

 

Det andra mothugget handlade om att kollektivtrafiken på Åland visst är gratis. Per e-post skickade man mig bilder från nätet som ”bevismaterial”. I bilderna fanns en föråldrad finskspråkig wikipedia-sida där det nämndes att kollektivtrafiken i Mariehamn är avgiftsfri. En annan bild var från en föråldrad turistsida om Åland. Ingen officiell Ålandssida alltså.

 

Bilderna visade att man ansträngt sig rätt mycket för att hitta belägg för ens myter. Att faktum är att det redan är många år sedan Mariehamns (inte Ålands) två busslinjer var avgiftsfria skulle inte få förstöra den myt man nu ville göra politik på och hade lyckats hitta bevis för på nätet.

 

Nu har jag sett till att den föråldrade informationen från dessa hemsidor är nedplockad. Så det finns nu igen lite mindre som populister kan använda som slagträ mot Åland. Det är ändå sorgligt att man väljer att göra politik på myter.

 

Det finns ett gammalt ordspråk, som man ropar i skogen får man svar. Det kunde gott uppdateras till att, som man googlar får man svar. För det finns alltid någon sida, inofficiell eller föråldrad, ute på nätet som kan ge stöd åt ens myter och konspirationsidéer om både Åland och annat.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35