Redogörelsen om idrottspolitik

20.11.2018 kl. 14:56
Gruppanförande, Mikaela Nylander

Sund själ i sund kropp. Det ordspråket har vi alla hört förut. Vi vet att motion gör en piggare och ökar ens välbefinnande. Internet är full av gympavideor och stretchningsövningar, arbetarinstituten ordnar motion för seniorer och många har arbetsgivare som stöder motion ekonomiskt. Det råder alltså ingen brist på möjligheter. Trots det rör vi inte på oss tillräckligt.

Tack till statsrådet för denna redogörelse om idrottspolitiken. Det är bra att temat diskuteras och att man ställer ordentliga mål för motion. Vi stöder fullt ut målet att öka aktiviteten i alla åldersgrupper. Motion förebygger effektivt såväl fysiska som psykiska sjukdomar. Ju mer vi som stat satsar på förebyggande verksamhet, desto lyckligare och friskare blir folket i Finland.

Ur individens synvinkel väcker motion många känslor, även negativa. Därför bör tröskeln att börja motionera vara så låg som möjligt. Detta kan man påverka genom att göra det lätt och förmånligt att börja motionera, men även föreställningarna av motion spelar in här. Merparten av motionen är ju helt vanligt upprätthållande av välbefinnande i vardagen, inte den Instagram-värld där bara de vackra och muskulösa går på gym.

Ärade talman,

Staten och kommunerna ska skapa förutsättningar för motion. De ska se till att organisationer och förbund kan tillhandahålla tjänster för alla slags medborgare, såväl nybörjare som toppidrottare. För vad skulle motion inte lämpa sig för? Motion är ett utmärkt sätt för till exempel unga och invandrare att aktivare delta i samhället. Motion ökar förutsättningarna för åldringar att bo kvar hemma och bevara ett aktivt sinne. Människor i alla åldrar ska också med en liten budget kunna delta i motions- och idrottsverksamhet. Därför bör till exempel hobbysedlar som införts på försök absolut utnyttjas mer i framtiden. Det är också viktigt att trygga finansieringen till arbetarinstituten.

I dagsläget erbjuds redan många slags tjänster. Utmaningen ligger i att göra människorna medvetna om dem. Vi kan ha de bästa tjänsterna i världen men om finländarna inte vet om dem eller inte söker sig till dem är allt bortkastat. Därför behöver vi absolut en hobbydatabas som drivs antingen nationellt eller av kommunerna. Den kunde vara en klar och tydlig webbplats där användaren på ett ställe hittar hela hobbyutbudet i sin hemkommun. I vissa kommuner görs sådana sammanställningar för till exempel skolelever redan nu, men varför inte göra samma för alla kommuninvånare från spädbarn till åldringar?

Ärade talman,

Vi har ändå en stor utmaning, nämligen jämställdheten. Jämställdheten mellan könen bör förbättras inom idrotten. Ännu i dagsläget går en stor del av finansieringen till mansdominerade idrottsgrenar. Ännu i dagsläget har vi idrottare och kvinnliga idrottare.

Vi måste kunna göra bättre ifrån oss. Det har skett många bra saker men nu räcker det inte med fagra mål. Vi måste aktivt lyfta fram kvinnorna inom idrotten. Vi ger vårt varma stöd till det jämställdhetsprogram inom idrottsledningen som föreslås i redogörelsen och hoppas att förberedelserna inleds redan nu. Men det är inte nog. I stil med Bollförbundets fina kampanj Kaikki pelaa – Alla spelar, behöver vi nu en kampanj under namnet Kaikki liikkuu – Alla rör på sig. Striktare åtgärder ska absolut inriktas på till exempel grenförbund för att jämställdheten ska bli mer än bara floskel. Mediehusen, ge kvinnliga idrottare mer plats i rampljuset. Företag och stiftelser, ge stöd till idrottare inom mindre kända grenar. Tränare, välkomna flickor på samma sätt som pojkar.

Ärade talman,

Vi har redan hört många viktiga synpunkter på förutsebarheten i finansieringen, organisationernas verksamhetsbetingelser och statens ansvar. Det är ändå mycket som börjar på gräsrotsnivån, i vårt sätt att i våra egna liv upprätthålla en aktiv livsstil och tillsammans skapa en motionskultur.  Frågan lyder alltså: Föregår du med gott exempel?

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30