Alternativa budgeterna 14.11.2018

14.11.2018 kl. 14:37
Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson,

SFP vill i vår alternativa budget visa att det går att föra en ansvarsfull ekonomisk politik utan massiva och kortsiktiga nedskärningar i utbildning, forskning, studiestöd eller bistånd. Vi vill bygga ett framgångsrikt Finland.

Vi vill också visa att det genom omprioriteringar är möjligt att genomföra nödvändiga reformer.

SFP:s familjepolitiska helhetsreform är en stor investering i en bättre framtid. SFP vill att Finland bör bli världens mest barnvänliga land.

Familjeledighetsreformen måste få kosta för att bli bra.

 

Vi vill se en familjepolitisk helhetsreform som förlänger de inkomstrelaterade familjeledigheterna till 18 månader, enligt 6+6+6-modellen. Därtill vill vi ge varje barn som fyllt tre år rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag.

Vi behöver också en helt ny flexibilitet i att ta ut familjeledigheter. Vi bör bättre anpassa ledigheterna till barnfamiljernas verklighet och till föräldrarnas arbetssituation. Precis som i gatubilden och parkerna i Stockholm borde det bli lika vanligt hos oss att se såväl män som kvinnor sköta sina små barn.

 

Vi behöver en skattepolitik som ger löntagarna mera i handen än i dagsläget.

Vår modell – att sänka skatten på arbete och försiktigt höja skatten på konsumtion – skapar bättre förutsättningar för företagsamhet och ger en högre sysselsättningsgrad. Trenden bara stärks av att vi även höjer hushållsavdraget.

SFP och Svenska riksdagsgruppen anser att det är rätt att sänka skatten på arbete, bara det sker på ett socialt rättvist sätt. Därför höjer vi samtidigt garantipensionen, slopar indexfrysningen av folkpensionen, höjer vi studiestödet, liksom barnbidraget för ensamförsörjare.

Av den konsekvensbedömning som riksdagens utredningstjänst har gjort framgår att vår modell gynnar alla inkomstklasser. Genom våra satsningar skulle de största vinnarna vara ensamförsörjarfamiljer och studerande. Vi har också fäst särskild vikt vid de äldre som lever på en liten folkpension.

Det är första gången i år som riksdagens utredningstjänst gör en grundlig utredning om varje skild alternativ budget. Den alternativa budgetens effekter jämförs med regeringens budgetförslag. Resultaten är mycket goda för SFP:s del: Vår alternativa budget skapar inte enbart en bättre inkomstutveckling i samtliga inkomstklasser, utan den bidrar med en sysselsättande effekt som innebär 3000 arbetsplatser mer än regeringen.

Jag upprepar: Vår modell ger fler arbetsplatser och mer i handen!

 

Ärade talman,

En avgiftsfri och kvalitativ utbildning samt en högklassig forskning är nycklarna till Finlands framgång. Vi kan inte godkänna de massiva nedskärningarna i universitetens och högskolornas anslag, utan vi föreslår att anslagen ska höjas tillbaka till samma nivå som tidigare. Vi vill se en mer jämlik skola.

Vi satsar på de unga. Vi tryggar den regionala tillgängligheten för andra stadiets yrkesutbildning och närundervisningen i yrkesutbildningen. Signalerna från utbildningsfältet är mycket oroväckande. Ungdomarna ska inte behöva sitta overksamma hemma eller att känna att de inte får det stöd de behöver. Därför vill SFP ge dem en närundervisningsgaranti.

Riksdagsvalet 2019 blir ett utbildningsval. Det blir säkert också ett klimatval. Men framför allt blir det ett val om värderingar. Den västerländska demokratin som vi känner den utmanas av nationalism och populism från många håll. SFP vill slå vakt om demokratin, det öppna samhället, jämställdheten och rättsstaten. Det syns också i vår alternativa budget.

Framtiden förutsätter en tydlig politik som sporrar till ekologiska investeringar och en hållbar livsstil. Det handlar också om privata val som vi alla gör dagligen i vår vardag. SFP skjuter till tilläggsanslag för att göra Östersjön till ett renare hav. Vi vill att våra barn och barnbarn ska kunna simma i havet på somrarna. Vi gör också betydande extra satsningar på forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Finland ska gå i spetsen för bättre miljöteknologi och se cirkulärekonomins möjligheter. Inom trafiken behövs det en snabbare övergång till elbilar.

Ärade talman,

Psykiska problem förorsakar mänskligt lidande, men leder också till höjd sjukfrånvaro från arbete och till förtidspensioneringar som tär hårt på samhällsekonomin. SFP vill vända på denna trend. Vi behöver ett långsiktigt nationellt program för psykisk hälsa – fler lågtröskelmottagningar såväl för unga och vuxna – men också omedelbara satsningar på tidigt ingripande och tydliga satsningar på välbefinnande i arbetslivet.

Finland bör även höja profilen på det internationella planet. Därför föreslår SFP en höjning av anslagen för det egentliga utvecklingssamarbetet och en klar höjning av flyktingkvoten till 2 500. Här ska Finland som ordförandeland i EU göra allt för att stärka det gemensamma ansvaret för flyktingfrågan.

 

Vår skuggbudget ökar inte upplåningen mer än vad regeringens budgetförslag gör. Vi har ändå gjort omprioriteringar på omkring två miljarder euro. Vi skär ordentligt i planeringsanslagen för landskaps- och vårdreformen, vi slopar regeringens sänkning av bilskatten, vi ändrar på energiskattestödet och vi slopar skattefriheten för inköp av första bostad för att nämna några större ingrepp. Det är inga lätta beslut, men det handlar om att prioritera och att vara trovärdig.

När det gäller jämställdhetspolitiken kan inte den sittande regeringen få något gott betyg. SFP:s alternativa budget är konsekvent på den punkten. Vi förbättrar jämställdheten på bred front.

Till slut vill jag konstatera att SFP vill se en vettig vårdreform som sätter patienten i fokus och i motsats till regeringens centraliseringsiver vill vi ge de mindre sjukhusen och sjukvårdsdistrikten rätt att själva bestämma vad som opereras var.

Vi kan bättre (än regeringen) – pystymme parempaan!

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15