Alternativa budgeterna 14.11.2018

14.11.2018 kl. 14:37
Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson,

SFP vill i vår alternativa budget visa att det går att föra en ansvarsfull ekonomisk politik utan massiva och kortsiktiga nedskärningar i utbildning, forskning, studiestöd eller bistånd. Vi vill bygga ett framgångsrikt Finland.

Vi vill också visa att det genom omprioriteringar är möjligt att genomföra nödvändiga reformer.

SFP:s familjepolitiska helhetsreform är en stor investering i en bättre framtid. SFP vill att Finland bör bli världens mest barnvänliga land.

Familjeledighetsreformen måste få kosta för att bli bra.

 

Vi vill se en familjepolitisk helhetsreform som förlänger de inkomstrelaterade familjeledigheterna till 18 månader, enligt 6+6+6-modellen. Därtill vill vi ge varje barn som fyllt tre år rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag.

Vi behöver också en helt ny flexibilitet i att ta ut familjeledigheter. Vi bör bättre anpassa ledigheterna till barnfamiljernas verklighet och till föräldrarnas arbetssituation. Precis som i gatubilden och parkerna i Stockholm borde det bli lika vanligt hos oss att se såväl män som kvinnor sköta sina små barn.

 

Vi behöver en skattepolitik som ger löntagarna mera i handen än i dagsläget.

Vår modell – att sänka skatten på arbete och försiktigt höja skatten på konsumtion – skapar bättre förutsättningar för företagsamhet och ger en högre sysselsättningsgrad. Trenden bara stärks av att vi även höjer hushållsavdraget.

SFP och Svenska riksdagsgruppen anser att det är rätt att sänka skatten på arbete, bara det sker på ett socialt rättvist sätt. Därför höjer vi samtidigt garantipensionen, slopar indexfrysningen av folkpensionen, höjer vi studiestödet, liksom barnbidraget för ensamförsörjare.

Av den konsekvensbedömning som riksdagens utredningstjänst har gjort framgår att vår modell gynnar alla inkomstklasser. Genom våra satsningar skulle de största vinnarna vara ensamförsörjarfamiljer och studerande. Vi har också fäst särskild vikt vid de äldre som lever på en liten folkpension.

Det är första gången i år som riksdagens utredningstjänst gör en grundlig utredning om varje skild alternativ budget. Den alternativa budgetens effekter jämförs med regeringens budgetförslag. Resultaten är mycket goda för SFP:s del: Vår alternativa budget skapar inte enbart en bättre inkomstutveckling i samtliga inkomstklasser, utan den bidrar med en sysselsättande effekt som innebär 3000 arbetsplatser mer än regeringen.

Jag upprepar: Vår modell ger fler arbetsplatser och mer i handen!

 

Ärade talman,

En avgiftsfri och kvalitativ utbildning samt en högklassig forskning är nycklarna till Finlands framgång. Vi kan inte godkänna de massiva nedskärningarna i universitetens och högskolornas anslag, utan vi föreslår att anslagen ska höjas tillbaka till samma nivå som tidigare. Vi vill se en mer jämlik skola.

Vi satsar på de unga. Vi tryggar den regionala tillgängligheten för andra stadiets yrkesutbildning och närundervisningen i yrkesutbildningen. Signalerna från utbildningsfältet är mycket oroväckande. Ungdomarna ska inte behöva sitta overksamma hemma eller att känna att de inte får det stöd de behöver. Därför vill SFP ge dem en närundervisningsgaranti.

Riksdagsvalet 2019 blir ett utbildningsval. Det blir säkert också ett klimatval. Men framför allt blir det ett val om värderingar. Den västerländska demokratin som vi känner den utmanas av nationalism och populism från många håll. SFP vill slå vakt om demokratin, det öppna samhället, jämställdheten och rättsstaten. Det syns också i vår alternativa budget.

Framtiden förutsätter en tydlig politik som sporrar till ekologiska investeringar och en hållbar livsstil. Det handlar också om privata val som vi alla gör dagligen i vår vardag. SFP skjuter till tilläggsanslag för att göra Östersjön till ett renare hav. Vi vill att våra barn och barnbarn ska kunna simma i havet på somrarna. Vi gör också betydande extra satsningar på forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Finland ska gå i spetsen för bättre miljöteknologi och se cirkulärekonomins möjligheter. Inom trafiken behövs det en snabbare övergång till elbilar.

Ärade talman,

Psykiska problem förorsakar mänskligt lidande, men leder också till höjd sjukfrånvaro från arbete och till förtidspensioneringar som tär hårt på samhällsekonomin. SFP vill vända på denna trend. Vi behöver ett långsiktigt nationellt program för psykisk hälsa – fler lågtröskelmottagningar såväl för unga och vuxna – men också omedelbara satsningar på tidigt ingripande och tydliga satsningar på välbefinnande i arbetslivet.

Finland bör även höja profilen på det internationella planet. Därför föreslår SFP en höjning av anslagen för det egentliga utvecklingssamarbetet och en klar höjning av flyktingkvoten till 2 500. Här ska Finland som ordförandeland i EU göra allt för att stärka det gemensamma ansvaret för flyktingfrågan.

 

Vår skuggbudget ökar inte upplåningen mer än vad regeringens budgetförslag gör. Vi har ändå gjort omprioriteringar på omkring två miljarder euro. Vi skär ordentligt i planeringsanslagen för landskaps- och vårdreformen, vi slopar regeringens sänkning av bilskatten, vi ändrar på energiskattestödet och vi slopar skattefriheten för inköp av första bostad för att nämna några större ingrepp. Det är inga lätta beslut, men det handlar om att prioritera och att vara trovärdig.

När det gäller jämställdhetspolitiken kan inte den sittande regeringen få något gott betyg. SFP:s alternativa budget är konsekvent på den punkten. Vi förbättrar jämställdheten på bred front.

Till slut vill jag konstatera att SFP vill se en vettig vårdreform som sätter patienten i fokus och i motsats till regeringens centraliseringsiver vill vi ge de mindre sjukhusen och sjukvårdsdistrikten rätt att själva bestämma vad som opereras var.

Vi kan bättre (än regeringen) – pystymme parempaan!

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00