Nytt finländskt rekord i åländsk populism av Sannfinländarna

13.11.2018 kl. 18:50
Sannfinländarna vill i sin alternativa budget skära ner klumpsumman till Åland med 100 miljoner euro.

– Man vet inte om man ska skratta eller gråta, det är så oseriöst att jag undrar hur man ens täcks. Leena Meri, som uttalar sig om Åland för Sannfinländarnas del, är själv medlem av riksdagens grundlagsutskott och vet så klart att förslaget inte ens är möjligt eftersom det strider mot både grundlagen och Ålands självstyrelselag, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström


– Därför handlar detta inte om okunskap, utan om populism. Man är fullt medveten om att det man föreslår inte är sant och inte går, men gör det ändå för att ge sken av orättvisor som inte finns, och hoppas att det appellerar på väljarna. Problemet är att bieffekten av denna populism är att stämningen i samhället piskas upp samt att det underblåser stereotyper om folkgrupper, som exempelvis svenskspråkiga och ålänningar, säger Löfström.

Åland är i dag nettobetalare av direkta skatter till statsbudgeten och får inte tillbaka alla de skatter man betalat. Ålänningar betalar skatt som alla andra: Ålands andel av hela landets betydande direkta skatter var år 2016, 0,64 %, medan Ålands klumpsumma (det Åland får tillbaka) är 0,45 %. Det är av dessa pengar, klumpsumman och skattegottgörelsen, Sannfinländarna nu vill skära hundra miljoner euro, över en tredjedel, av i sin alternativa budget.

Man hävdar också att Åland är skuldfritt, vilket inte är sant. Åländska kommuner är också skuldsatta. Men Åland har förhållandevis lite offentlig skuld på grund av en hög sysselsättning och en välskött ekonomi.

– Utan de höga sysselsättningssiffrorna skulle Åland, som statlig nettobetalare, i dag befinna sig i en ekonomisk kris. Ålands sysselsättningsnivå är kring 82 % medan landets i genomsnitt är kring 72 %. Sannfinländarna borde lägga avundsjukan åt sidan och i stället arbeta för att få upp sysselsättningen i landet. Alla vinner om hela landet får högre sysselsättning, säger Löfström.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30