– Man vet inte om man ska skratta eller gråta, det är så oseriöst att jag undrar hur man ens täcks. Leena Meri, som uttalar sig om Åland för Sannfinländarnas del, är själv medlem av riksdagens grundlagsutskott och vet så klart att förslaget inte ens är möjligt eftersom det strider mot både grundlagen och Ålands självstyrelselag, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström

– Därför handlar detta inte om okunskap, utan om populism. Man är fullt medveten om att det man föreslår inte är sant och inte går, men gör det ändå för att ge sken av orättvisor som inte finns, och hoppas att det appellerar på väljarna. Problemet är att bieffekten av denna populism är att stämningen i samhället piskas upp samt att det underblåser stereotyper om folkgrupper, som exempelvis svenskspråkiga och ålänningar, säger Löfström.

Åland är i dag nettobetalare av direkta skatter till statsbudgeten och får inte tillbaka alla de skatter man betalat. Ålänningar betalar skatt som alla andra: Ålands andel av hela landets betydande direkta skatter var år 2016, 0,64 %, medan Ålands klumpsumma (det Åland får tillbaka) är 0,45 %. Det är av dessa pengar, klumpsumman och skattegottgörelsen, Sannfinländarna nu vill skära hundra miljoner euro, över en tredjedel, av i sin alternativa budget.

Man hävdar också att Åland är skuldfritt, vilket inte är sant. Åländska kommuner är också skuldsatta. Men Åland har förhållandevis lite offentlig skuld på grund av en hög sysselsättning och en välskött ekonomi.

– Utan de höga sysselsättningssiffrorna skulle Åland, som statlig nettobetalare, i dag befinna sig i en ekonomisk kris. Ålands sysselsättningsnivå är kring 82 % medan landets i genomsnitt är kring 72 %. Sannfinländarna borde lägga avundsjukan åt sidan och i stället arbeta för att få upp sysselsättningen i landet. Alla vinner om hela landet får högre sysselsättning, säger Löfström.