Nytt finländskt rekord i åländsk populism av Sannfinländarna

13.11.2018 kl. 18:50
Sannfinländarna vill i sin alternativa budget skära ner klumpsumman till Åland med 100 miljoner euro.

– Man vet inte om man ska skratta eller gråta, det är så oseriöst att jag undrar hur man ens täcks. Leena Meri, som uttalar sig om Åland för Sannfinländarnas del, är själv medlem av riksdagens grundlagsutskott och vet så klart att förslaget inte ens är möjligt eftersom det strider mot både grundlagen och Ålands självstyrelselag, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström


– Därför handlar detta inte om okunskap, utan om populism. Man är fullt medveten om att det man föreslår inte är sant och inte går, men gör det ändå för att ge sken av orättvisor som inte finns, och hoppas att det appellerar på väljarna. Problemet är att bieffekten av denna populism är att stämningen i samhället piskas upp samt att det underblåser stereotyper om folkgrupper, som exempelvis svenskspråkiga och ålänningar, säger Löfström.

Åland är i dag nettobetalare av direkta skatter till statsbudgeten och får inte tillbaka alla de skatter man betalat. Ålänningar betalar skatt som alla andra: Ålands andel av hela landets betydande direkta skatter var år 2016, 0,64 %, medan Ålands klumpsumma (det Åland får tillbaka) är 0,45 %. Det är av dessa pengar, klumpsumman och skattegottgörelsen, Sannfinländarna nu vill skära hundra miljoner euro, över en tredjedel, av i sin alternativa budget.

Man hävdar också att Åland är skuldfritt, vilket inte är sant. Åländska kommuner är också skuldsatta. Men Åland har förhållandevis lite offentlig skuld på grund av en hög sysselsättning och en välskött ekonomi.

– Utan de höga sysselsättningssiffrorna skulle Åland, som statlig nettobetalare, i dag befinna sig i en ekonomisk kris. Ålands sysselsättningsnivå är kring 82 % medan landets i genomsnitt är kring 72 %. Sannfinländarna borde lägga avundsjukan åt sidan och i stället arbeta för att få upp sysselsättningen i landet. Alla vinner om hela landet får högre sysselsättning, säger Löfström.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00