Vårdreformen innehåller fortfarande flera orosmoment

07.11.2018 kl. 14:39
Riksdagens social- och hälsovårdsutskott har i dag blivit klart med sina betänkanden till vård- och landskapsreformen. Riksdagsledamoten och medlemmen i utskottet Veronica Rehn-Kivi förhåller sig skeptisk till huruvida reformen kommer att uppnå de målsättningar man ställt

– Det finns fortfarande stora brister i reformen. Speciellt orolig är jag för det demokratiunderskott som reformen medför, då landskapen kommer att vara av så olika storlek. Jag är orolig över att beskattningsrätten saknas och över hur de språkliga rättigheterna i praktiken kan tillgodoses. Vårdprocesserna kommer inte att kunna garanteras på svenska. Patientsäkerheten kan dessutom vara i fara, speciellt i Vasa sjukvårdsdistrikt, då distriktet inte beviljades omfattande dygnet runt-jour. Dessutom är särlösningen om finansieringen för Ålands landskap ännu helt öppen, säger Rehn-Kivi.

Vård- och landskapsreformen kommer nu att behandlas av grundlagsutskottet och meningen är att riksdagen ska rösta om paketet innan jul. Rehn-Kivi är övertygad om att de missförhållanden som nu förekommer i både landskaps- och valfrihetslagen kommer att behöva repareras under nästa riksdagsperiod – 
ifall de alls godkänns av riksdagen.

– I valfrihetslagen finns flera punkter som måste följas upp. Arrangerandet av socialvården är ännu mycket oklar och finansieringslösningen med personlig budget innehåller många frågetecken. Valfrihetslagen innehåller risker för att patientsäkerheten försämras samt för att vi inte kan säkerställa jämlik vård för alla. Nyland, med sina 1,6 miljoner invånare, kommer också att ha sina egna utmaningar. I framtiden måste speciell tyngdpunkt läggas på att bygga fram en särlösning för Nyland, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Aktualitetsdebatt om nordiskt samarbete

22.03.2002 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

20.03.2002 kl. 00:00

Budgetramarna för år 2003

19.03.2002 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15