Utredning kring tobaks- och nikotinpolitiken saknar konsekvensanalys

23.10.2018 kl. 17:14
Arbetsgruppsförslag i utredning beställd av social- och hälsovårdsministeriet kring tobaks- och nikotinpolitiken i Finland skulle ha enorma konsekvenser på Åland.

Social- och hälsovårdsministeriet har gjort en utredning kring tobaks- och nikotinpolitikens utveckling i Finland (Utredning 21/2018) som nu varit på remiss. Utredningen är gjord av en arbetsgrupp tillsatt av ministeriet. Utredningen listar en mängd förslag för att få Finland rökfritt år 2030 och den är 57 sidor lång.

Ett av förslagen skulle dock specifikt påverka Åland och ha enorma konsekvenser på Åland och fartygstrafiken till och från Åland samt mellan Finland och Sverige.

Utredningen föreslår att man kraftigt skulle begränsa mängden tobaksprodukter som kan inhämtas skattefritt från utanför EU. För första gången någonsin inkluderar man nu ett förslag som också skulle inkludera försäljningen ombord på fartyg som trafikerar Åland, som får ha försäljning enligt Ålands skatteundantag.

 

- Förslaget är oerhört anmärkningsvärt eftersom det i praktiken till en betydande del drar undan mattan på Ålands skatteundantag. Det är ett helt oacceptabelt förslag. Arbetsgruppen verkar inte överhuvudtaget ha reflekterat över förslagets konsekvenser. Det skulle slå mycket hårt mot kommunikationerna mellan Åland och Finland, samt också öka kostnaderna för Finlands utrikeshandel, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

Den skattefria försäljningen subventionerar idag i praktiken transportkostnaderna, så att de kan hållas så låga som möjligt mellan Åland, Finland och Sverige. Det här är av fundamental betydelse för Ålands kommunikationer, men också av stor betydelse för Finlands utrikeshandel.

 

- Att minska på rökningen i Finland är naturligtvis en viktig målsättning. Men det här specifika förslaget skulle bara öka på införseln från Baltikum och andra ställen i stället. Där kan Finland inte införa begränsningar då det är inom EU. Förslaget är därför helt ogenomtänkt, säger Löfström.

Förslaget kommer från en arbetsgrupp och är inte något regeringsförslag eller något lagförslag. Däremot kommer utredningen säkert leva och tas fram inför nästa regeringsförhandlingar.

 

- Även om det inte är ett regeringsförslag och jag inte ser någon som skulle driva förslaget politiskt är det viktigt att ta det på stort allvar. Förslaget skulle vara förödande för Åland och sjöfarten mellan Finland och Sverige samt skulle dra undan mattan på Ålands skatteundantag. Därför är jag överraskad över att förslaget överhuvudtaget finns med i en utredning, säger Löfström.

Löfström har informerat omsorgsminister Annika Saarikko och Ålandsminister Anne Berner om utredningen och varskot dem om det specifika förslagets konsekvenser för Åland. Löfström har också varit i kontakt med social- och hälsovårdsministeriet.

 

-Det är viktigt att ministrarna genast får informationen så att det specifika förslaget som berör Åland kan förbli en skrivbordsprodukt från en arbetsgruppsutredning. Det är uppenbart att utredningen inte sett på detta ur ett bredare perspektiv och sett vilka andra konsekvenser förslaget skulle föra med sig. Jag ser ingen risk att något skulle hända med förslaget under nuvarande riksdagsperiod, men det är viktigt att vara medveten om förslaget och att vi har beredskap att skjuta ner förslaget om någon skulle föreslå det exempelvis i samband med nästa regeringsförhandlingar, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35