– Mycket tråkigt att regeringspartierna sätter tummen ner.
Det är en stor besvikelse då vi nu står inför fullbordat faktum och det inte blir någon egen åländsk europaparlamentsplats den här gången heller, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.
En åländsk plats i Europaparlamentet är konstitutionellt motiverad eftersom Ålands lagting gett ifrån sig suverän lagstiftningsbehörighet utan att man har fått kompensation på samma sätt som riksdagen.
De konstitutionella skälen omnämns i regeringspropositionen från år 1994 om Finlands EU-anslutning och det finns ett principbeslut från Matti Vanhanens regering år 2009 om att regeringen ska arbeta för att stärka Ålands inflytande i Europaparlamentet.
- Det skulle ha funnits en unik möjlighet att nu öronmärka en europaparlamentsplats till Åland. Då Finland får en extra plats i Europaparlamentet genom Brexit kunde Åland kompenseras för den lagstiftningsbehörighet man gett ifrån sig utan att de platser som rikspartierna tävlar om skulle minska, säger Löfström.
Landskapet Ålands särställning grundar sig på internationell rätt och är helt unik i Europa. Det finns också jämförbara exempel på andra autonoma regioner i Europa som har eller har haft egen plats i Europaparlamentet.
- Frågan har alltid stupat på att den politiska viljan inte varit tillräcklig, så också denna gång. Det är oerhört tråkigt att man sätter krass realpolitik och maktpolitik framför grundläggande rättigheter om representation som hade stärkt legitimiteten genom att självstyrda Åland skulle få direkt representation i EU, säger Löfström.
- Jag vill tacka alla de som aktivt stött Ålands strävanden i den här frågan, vilket visat att ett starkt stöd för frågan också funnits utanför Åland. Arbetet i frågan tar inte slut. Det handlar om grundläggande principer om representation och det arbetet fortsätter, säger Löfström.
