Skräddarsydda lösningar stöder de unga bäst

14.10.2018 kl. 09:56
Att skapa jämlika förutsättningar för alla barn och unga blir allt viktigare då hemmets socioekonomiska ställning i allt högre grad påverkar inlärningen.

Diskussionen inför nästa riksdagsperiod bör handla om de prioriteringar vi vill göra inom alla samhällssektorer, framför allt inom utbildningspolitiken. Under flera perioder har det skurits i anslagen för utbildningen. Nedskärningar i kombination med en ständigt föränderlig värld och en arbetsmarknad där kunskap åldras i aldrig förr skådad takt innebär att varje planerad åtgärd och varje satsad euro noggrant bör övervägas.

 

Att skapa jämlika förutsättningar för alla barn och unga blir allt viktigare då hemmets socioekonomiska ställning i allt högre grad påverkar inlärningen. Satsningar på småbarnspedagogik lönar sig eftersom forskning visar att de positiva effekterna av en högklassig småbarnspedagogik påverkar inlärningen ända upp i tonåren.

 

Att erbjuda avgiftsfri småbarnspedagogik för exempelvis barn över tre år under fyra timmar per dag skulle få flera barn att delta. En tvåårig förskola skulle innebära att vi kan stöda barnen ett år tidigare. De barn som behöver stöd eller som kräver mera tid för att uppnå de färdigheter som behövs inför skolstart skulle få ett år till för denna process.

 

Ungefär 11 procent av de unga som går ut nian saknar de färdigheter som behövs för att kunna påbörja studier i gymnasium eller i yrkesskola. Siffran förskräcker och vi bör fråga oss vad vi tror att bäst hjälper dessa unga. Är det riktade, flexibla och individuella lösningar eller är det åtgärder som gäller alla i form av till exempel förlängd läroplikt?

 

En förlängd läroplikt har inbyggda problem. De kostnader som automatiskt följer med i form av exempelvis avgiftsfria läromedel och skolskjutsar innebär att vi trots dessa kostnader inte kan erbjuda något extra riktat stöd till dem som skulle behöva det. Rädslan är alltså att pengarna går till skjutsar och skolmaterial för alla utan att vi kan erbjuda mera stöd för dem som verkligen behöver det. Lite tillspetsat kunde man säga att vad gör en ung person med gratis skolskjuts om hen mår så dåligt eller livet som helhet är så kaotiskt att hen inte orkar ta sig till busshållplatsen?

 

Om en ung person tillåts att gå ut grundläggande utbildningen utan den kunskap och de färdigheter som behövs för fortsatta studier på andra stadiet måste nog blickarna riktas mot grundläggande utbildningen. Vad kan vi göra på annat sätt?    

 

Att rikta pengar till befintliga alternativ och till individuella, skräddarsydda lösningar stöder individen mera än en mekanisk förlängd läroplikt. Förutsatt att man faktiskt vid rätt tidpunkt och tillräckligt mångsidigt sätter in stödåtgärder. 

 

Redan idag har vi ett brett utbud av åtgärder att ta till för att unga verkligen ska få sitt avgångsbetyg. Det är centralt att hitta de åtgärder som också stöder motivationen att söka sig vidare.

 

Rätten till det s.k. trestegsstödet fungerar på sina håll dåligt i praktiken, byråkrati och brist på resurser är orsak till detta. Flexibel grundläggande utbildning (JOPO) möjliggör att en del av skolgången kan till exempel utföras på arbetsplatser, inom föreningar och i ungdomsverkstäder. Varför inte satsa resurser på studiehandledning och på fungerande och tillräcklig elevvård i form av mångprofessionellt samarbete? För många unga är någon form av rehabilitering en förutsättning för att orka vidare.

 

Vi måste också bli bättre på att se barns och ungas livssituation som helhet. Det hjälper inte enbart att erbjuda till exempel stödundervisning om hemmet är en otrygg plats på grund av olika missbruk eller mentala problem i familjen. Skolan kan inte lämnas ensam med problem skolan inte kan lösa.

 

Jag tror att vi ska prioritera småbarnspedagogik och grundläggande utbildning för att förhindra utslagning. Vi ska ha nolltolerans för att man kan gå ut nian utan att ha den kunskap eller de färdigheter som behövs för att skaffa sig ett yrke. Allmänna åtgärder såsom förlängd läroplikt och som omfattar alla tenderar att inte nå dem som mest behöver stöd, handledning och uppmuntran för att ta sig vidare. Därför tror jag inte på den förlängda läroplikten. Oberoende av vilka åtgärder nästa regering vidtar krävs det resurser.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Gruppanförande 7.4

Regeringens förslag till tilläggsbudget
07.04.2010 kl. 17:00

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00