Förtroendeomröstning på onsdag

15.10.2018 kl. 09:53
Onsdagens förtroendeomröstning är lite annorlunda eftersom det är statsministern själv som tagit initiativ till att mäta regeringens förtroende.

På onsdag kommer riksdagen att rösta om regeringen Sipiläs förtroende. Förtroendeomröstningar är ganska vanliga i riksdagen. Ofta kommer mätningen i form av interpellationer, där oppositionen kräver hela regeringens avgång via en särskild misstroendeprocedur. Ibland kopplas misstroendeklämmar också till budgeten eller till ett lagförslag.

 

Onsdagens förtroendeomröstning är lite annorlunda eftersom det är statsministern själv som tagit initiativ till att mäta regeringens förtroende. Det är inte helt vanligt att regeringen själv går till riksdagen och ber riksdagen rösta om ens förtroende då det ju i alla omröstningar finns en, åtminstone teoretisk, chans att regeringen faller.

 

Statsministern meddelade i torsdags att han inkommande tisdag kommer ge en upplysning till riksdagen gällande arbetsmarknadspolitiken. Efter upplysningen kommer riksdagen att på onsdag rösta om regeringens förtroende. Statsministern besökte också svenska riksdagsgruppen för att berätta om upplägget. Eftersom olika ministrar uttalat sig lite olika finns ännu oklarheter kring vad riksdagen sist och slutligen ska ta ställning till. Det klarnar senast på tisdag då regeringen ger den färdiga upplysningen till riksdagen.

 

Läget på arbetsmarknaden är i allra högsta grad oroligt. Regeringen och vissa arbetsmarknadsorganisationer har ägnat sig åt skuggboxning. Regeringen har föreslagit att det ska bli lättare att säga upp arbetstagare i mindre företag. Först talade man om att gränsen för det skulle gå vid 20 anställda, samma gräns som idag finns för kravet om samarbetsförhandlingar. Regeringen har sedan sagt att gränsen ska vara 10 anställda. Flera fackliga organisationer säger blankt nej. Transportfacket AKT har också i debatten yppat det ödesmättade ordet generalstrejk ifall regeringen ens avger lagförslaget.

 

Eftersom det inte finns ett färdigt lagförslag ännu är det rätt svårt att ta ställning i sakfrågan. Det är allmänt känt att många mindre företag idag säger att anställningsskyddet är så starkt att de låter bli att anställa på grund av riskerna. Med en så hög arbetslöshet som vi har i Finland, och en budgetekonomi som är på minus, är det i hela samhällets intresse att de som behöver mer personal också anställer. Det är således rimligt att man diskuterar saken, även om det så klart inte heller får betyda att det inte ska finnas ett anställningsskydd.

 

Nu har retoriken och prestigen i frågan skruvats upp så mycket att det inte längre finns någon som helst rim och reson i debatten. Trots att förslaget inte ens finns i riksdagen ska riksdagen rösta om förtroende och det hotas med generalstrejk! Frågan har fått alldeles för stora proportioner och sätter fingret på några av våra största problem i arbetsmarknadspolitiken: Brist på förtroende mellan arbetsmarknadsparterna, brist på dialog och en allt för testosteronfylld machokultur hos nästan samtliga parters ledningar. Bara att jämföra med de andra nordiska länderna eller Tyskland.

 

En strejkvåg skulle i detta läge vara förödande för vårt land och riskera att fort slå mot de som har de sämst. Eftersom statsekonomin är så skral behöver vi all tillväxt vi kan uppbringa för att inte nya nedskärningsbehov ska uppkomma. Det torde således vara i allas intresse att hålla fred på arbetsmarknaden, men också kunna modernisera den. Nu är det dock viktigast att alla parter sansar och lugnar sig.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00