I praktiken skulle det handla om att den extra plats Finland får efter Brexit skulle öronmärkas åt Åland och kompensera för den lagstiftningsbehörighet som Åland gett Bryssel sedan EU-medlemskapet.

Finland har i praktiken två parlament, riksdagen och Ålands lagting, som gett ifrån sig makt till Bryssel. Åland har dock inte kompenserats på samma sätt som övriga landet med egen direkt representation i Europaparlamentet. Då Finland nu får en extra plats genom Brexit finns en unik chans att ordna saken. En åländsk plats är konstitutionellt motiverad, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

Landskapet Ålands särställning grundar sig på internationell rätt och är helt unik i Europa. Det finns också jämförbara exempel på andra autonoma regioner i Europa som har eller har haft egen plats i Europaparlamentet.

Grönland utgjorde en egen valkrets i Danmarks EU-val tills att Grönland lämnade EU 1985. Den autonoma tysktalande regionen i Belgien, med 70 000 invånare, som har ungefär samma procentuella befolkningsstorlek som Åland har också en egen EU-parlamentsplats, säger Löfström.

I samband med Lissabonfördraget år 2009 väcktes också frågan och Regeringen Matti Vanhanen fattade då ett principbeslut ”att regeringen medverkar till att utveckla landskapets inflytande på arbetet i europaparlamentet och fortsätter att i kommande förhandlingar på gemenskapsnivå om fördelning av parlamentsplatser hävda Ålands internationella särställning och självstyrande status”. Nuvarande statsminister Juha Sipilä har också uttalat sig i en kolumn i Helsingin Sanomat om att Åland måste höras gällande Finlands extra Brexit-plats.

Vi är mycket tacksamma för att statsministern lyft upp frågan om Ålands påverkningsmöjligheter i Europaparlamentet. Genom Brexit finns en unik chans att ordna Ålands direkta representation i Europaparlamentet eftersom antalet mandat för de finländska rikspartierna skulle kunna hållas oförändrat på samma nivå som vid förra EU-val, säger Löfström.