Åland måste få mer pengar tillbaka

22.09.2018 kl. 07:06
Den här veckan har nästa års budgetförslag diskuterats i riksdagen. I budgetförslaget finns också klumpsumman till Åland med. Nästa år budgeteras 242,6 miljoner euro i klumpsumma.

I populistiska debatter brukar denna klumpsumma framställas som ett ekonomiskt bidrag till Åland. På vissa debattforum på nätet eggar skribenterna upp varandra så mycket att de nästan framför sig kan se de fullastade pråmarna med pengasäckar som forslas till Åland. Det är bullshit och falskt.

 

Jag har länge efterlyst en tydligare förklaring i statsbudgeten vad klumpsumman faktiskt är, så att missuppfattningar åtminstone i teorin kunde undvikas om viljan finns.

 

Därför var det glädjande att se att finansministeriet i år ändrat förklaringen i budgetmomentet. För första gången skriver man nu klart och tydligt ut i budgeten att: ”De skattskyldiga på Åland betalar skatt till staten på samma grunder som skattskyldiga i övriga delar av landet”. Låter som en självklarhet, men det har inte varit klart för alla.

 

Åland får varje år tillbaka 0,45 % av statens intäkter i en klumpsumma för att finansiera de uppgifter självstyrelsen på Åland sköter i stället för staten. Problemet är att klumpsummans nivå inte beaktar Ålands befolkningsökning eller hur mycket skatt Åland betalar till statskassan, förutom vissa direkta skatter. För med en sysselsättningsgrad på över 80 % (72 % i landet som helhet) och arbetslöshet på 3,3 % är Åland goda skattebetalare.

 

Dagens klumpsumma gör att det offentliga Åland blir ekonomiskt fattigare när Ålands befolkning växer snabbare, per capita, än landet som helhet. Med dagens ekonomiska system får Åland automatiskt samma klumpsumma oavsett om man är 100 eller 100 000 invånare.

 

Åland har haft en snabb befolkningstillväxt och har i procent växt dubbelt så fort som landet i helhet. Ifjol var det bara Nyland, med huvudstadsregionen, som i hela landet växte snabbare än Åland. Det gör att Åland, sakta men säkert, blir en större procentuell andel av landets befolkning.

 

Ålands befolkning är idag 0,53 % av landets befolkning. Då systemet med klumpsumman trädde i kraft var den 0,49 %. En 0,04 procentenhetsförändring låter futtigt, men om hela den befolkningsökningen skulle beaktas i klumpsumman skulle det handla om mer än 20 miljoner euro per år. Det är inte futtigt.

 

Från åländsk sida har man aldrig begärt att hela befolkningsökningen ska beaktas i klumpsummans nivå, eftersom staten sköter vissa uppgifter också på och för Åland. Men, en rimlig nivåhöjning behövs för att täcka självstyrelsens offentliga servicebehov.

 

Det handlar inte om att Åland skulle få mer pengar än någon annan, utan att Åland ska få tillbaka en tillräcklig andel av de skatter man betalat för att kunna ha samma möjligheter att utvecklas som alla andra.

 

Om inte Åland skulle haft en så låg arbetslöshet som man har idag, 3,3 %, skulle Ålands offentliga ekonomi vara i stor kris. Det är helt absurt och illustrerar varför en förändring i systemet behövs.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00