Finland i världspolitikens blickfång

22.09.2018 kl. 07:05
För några dagar sedan avslutade den tyska förbundspresidenten Frank-Walter Steinmeier ett tre dagars statsbesök i Finland.

Den tyska förbundspresidenten har enligt den tyska grundlagen inte så mycket formell makt, men är statschef och är en mycket viktig informell politisk kraft i landet. Den tidigare socialdemokratiska utrikesministern i förbundskansler Angela Merkels regering lär ha varit en av krafterna som såg till att Socialdemokraterna på nytt gick in i en regering med Merkel och förra året räddade landet från en ännu längre oklar regeringsbildning.

 

Veckan innan var kronprinsessan Mary från Danmark på ett två dagars statsbesök i Helsingfors och Åbo. En månad tidigare besökte Frankrikes president Emmanuel Macron Finland för ett snabbt statsbesök. I somras besökte, som hela världen vet, både USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin Finland. Listan slutar inte där. Vladimir Putin besökte Finland också ifjol. Det gjorde också Kinas president Xi Jingping, som under sin flygresa till Florida för att träffa Trump gjorde ett mellanstopp i Europa, i Finland ett statsbesök. Japans statsminister Shinzo Abe kom också via Helsingfors på sommaren på väg hem från G20-mötet i Hamburg.

 

Jag kan inte minnas att Finland skulle haft så här mycket stora statsbesök på så kort tid tidigare. Nästan varje vecka kopplas trafikljusen bort på Mannerheimvägen utanför riksdagen då de poliseskorterade bilkortegerna drar förbi. Som tur är behöver alla besök inte lika mycket förberedelser som då Trump kom. Då svetsades alla gatubrunnar fast i vägen längs rutten där hans kortege skulle köra fram några dagar senare.

 

Vad beror det på att statsbesöken blivit större och flera. En anledning är att Finland ifjol fyllde 100 år. Det betydde bland annat att samtliga nordiska kungafamiljer och Islands president besökte Helsingfors. I år fortsätter firandet genom att många länder firar 100 år av diplomatiska förbindelser med Finland. Men det här förklarar ändå inte alla besök.

 

Finland har helt enkelt blivit mer intressant i världspolitiken. Den största anledningen till det, tror jag, är president Sauli Niinistö som byggt upp ett så starkt kontaktnät. Kontakter ger information och information ger inflytande. Det föder ännu mer kontakter. Att Putin och Trump möttes i Helsingfors gör att många vill komma och träffa president Niinistö för att höra hans intryck. Det här märks också i alla de ministerbesök, parlamentariska delegationer och utrikespolitiska experter och journalister som kommit till Finland och besöker utrikesministeriet och riksdagen.

 

Kontakter är viktiga. Genom att man också håller sig relevant gör det att ett litet land som Finland kan bli större än sin befolkningsstorlek på den internationella scenen.

 

Det är till hela Finlands fördel att landet hålls relevant och intressant i den internationella diplomatin och de globala kontakterna. Det har indirekt också en positiv effekt på internationell handel och Finlands ekonomi. För uppsvinget Finland har på den internationella scenen förtjänar landets utrikesförvaltning beröm, men också i synnerhet president Sauli Niinistö, som enligt mig, gjort att Finland fått ökad vikt på den globala scenen.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45