Remissdebatt om budgetpropositionen för 2019

18.09.2018 kl. 13:00
Gruppanförande 18.9.2018

Ärade talman,

 

Vi behöver ett samhälle där ingen blir utanför. SFP vill bygga ett framgångsrikt Finland. Skolan och utbildningen är den bästa garanten för detta. Riksdagsvalet i april blir ett utbildningsval.

Vi kräver en mer barnvänlig politik och det betyder att vi politiker måste våga lyfta fram frågor som ojämlikhet och familjers välmående. Skolan ska trygga jämlika förutsättningar för alla barn.

Gör vår skola det? Gör den det också efter regeringens krassa nedskärningspolitik i början av valperioden? Sanningen är den att det finns mycket som behöver repareras. Därför har SFP på sitt sommarmöte för tre veckor sedan godkänt tio teser om utbildningen. Vi behöver åtgärder som sträcker sig från småbarnspedagogiken till livslångt lärande.

Regeringen har reserverat 112 miljoner euro för forskning och innovationer, med målet att 4 procent av Finlands BNP ska användas till forskning, utveckling och innovationer år 2030. SFP vill mer än så. Vi anser fyra procent nivån ska nås redan år 2025. Det här är en viktig vändpunkt eftersom satsningarna på ny teknologi har gått brant nedåt de allra senaste åren.

Vilken är vår vision om hur Finland ska utvecklas? En reform av familjeledigheterna måste vara en topprioritering för nästa regering. Svenska folkpartiet har redan för flera år sedan föreslagit en modell där föräldraledigheterna ska förnyas enligt 6+6+6 modellen.

Ett samhälle som jämställt och på ett äkta sätt delar på ansvaret inom familjen, är ett samhälle som andas optimism och framtidstro. Reformen behövs för barnens skull och för att öka flexibiliteten för familjerna.

Alla barn ska dessutom ha rätt till minst fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag redan från tre års ålder. Grunden för jämlikhet mellan barn läggs redan i dagis och förskola.

Med budgeten slår vi också fast skattepolitiken åtminstone på kort sikt. Det väsentliga är att det alltid ska löna sig att jobba. Vi måste få bort flitfällor som skapar trösklar för människor att ta emot arbete. SFP kräver också att behovsprövningen av utländsk arbetskraft slopas.

Inom många branscher finns det en stor efterfrågan på kunnig arbetskraft. Arbetsförmedlingen måste lära sig att matcha behoven och utbudet på arbetskraft bättre. Och vi behöver mer lokalt anpassade avtal och en ny samtalskultur på arbetsplatserna som gör att människor trivs bättre på sina jobb. Sysselsättningsgraden bör höjas till minst 75 procent, gärna 80.

Inom SFP har vi efterlyst en seriös samhällsdebatt om välmående i arbetslivet. Vi vet alla att vår ekonomi förlorar årligen miljardbelopp på grund av sjukpensioner och sjukfrånvaro. Här kan man med rätt riktade förebyggande åtgärder få till stånd ordentliga inbesparingar, samtidigt som individens livskvalitet och mentala välmående förbättras. Vi behöver en friskhetsreform!

I dagens ekonomiska läge, när tillväxten förväntas bli långsammare, har vi inte råd att göra reformer som försämrar servicen och dessutom gör servicen dyrare. Regeringens vårdreform riskerar att bli en sådan reform. Det är bara att läsa finansutskottets utlåtande så inser man att man inte kommer att lyckas stävja kostnaderna med 3 miljarder, tvärtom flera faktorer pekar på att kostnaderna ökar.

Redan nu har regeringen valt genom sin centraliseringsförordning att förbjuda enkla dagkirurgiska operationer på mindre sjukhus. Detta har enbart haft som konsekvens längre köer och försämrad patientsäkerhet – missnöjet med förordningen är stort både på de mindre kretssjukhusen och på de större centralsjukhusen.

Den krassa sanningen är den: om vi nu envist håller fast vid en tungrodd och byråkratiskt vårdreform riskerar vi att skapa nya underskott i statskassan.

 

Ärade talman,

 

En global ödesfråga är klimatuppvärmningen. Finland bör agera tydligt på de internationella arenorna – inte minst som EU-ordförandeland nästa år – och kräva att de klimatavtal som ingåtts också efterlevs. Finlands insats är speciellt viktig just nu när det finns starka krafter i världen som motarbetar internationellt samarbete.

Budgeten innehåller en 15 miljoners tilläggssatsning på Östersjön och vattenskyddet. Det är bra, men det behövs ännu starkare åtgärder på bred front. Inget parti kan ensamt lägga beslag på klimatpolitiken. Det handlar om vårt gemensamma uppdrag.

Vi är skyldiga de barn som föds nu en hållbar miljö när de blir vuxna.

Finland behöver en renare trafik genom flera el- och hybridbilar och vi behöver nya innovationer som stimulerar en övergång till cirkulärekonomi. Cirkulärekonomin har som mål att bryta överkonsumtionen av naturresurserna.

SFP ser med bekymmer på biståndsbudgeten. Särskilt medborgarorganisationerna med sina viktiga insatser som görs med ganska små medel, borde inte få sina budgetmedel strypta som vi har sett de senaste åren.

Regeringen har sagt att flyktingkvoten ska höjas. Varför har man inte fattat beslut om det i budgetförhandlingarna? Vad säger statsministern, finansministern och inrikesministern? Höj flyktingkvoten nu!

För SFP är det helt central att alla i samhället hänger med. Vi måste bygga ett mänskligt samhälle där ingen blir utanför. En tudelning har vi inte råd med. Det är tillsammans vi bygger välfärdssamhället.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00