Tillräcklig grundfinansiering nödvändig inom utbildningssektorn

18.09.2018 kl. 12:15
Det utbildningslöfte samtliga partier gav inför riksdagsvalet 2015 om att inte skära i utbildningen höll som känt inte och många har vi varit som kraftigt kritiserat detta

Orsaken till att löftet gavs var att nedskärningarna inom utbildningssektorn under flera perioder varit stora. Samtliga riksdagspartier är alltså skyldiga till nedskärningarna.

 

Utvecklingen har gått mot att man skär i basfinansieringen genom direkta nedskärningar och genom att frysa vissa index som skall motsvara kostnadsökningen. För att kunna trygga att en viss utveckling sker inom utbildningssektorn trots nedskärningarna, har framför allt sittande regering skapat många olika projekt. Man skär stort och sätter tillbaka en spottstyver via projekt.

 

Olika typer av projekt är bra och försvarbara om de syftar till att påverka lagstiftning, resursfördelning eller hur man arbetar. Men då man samtidigt gör massiva nedskärningar blir dessa projekt, som kräver tid och resurser att söka projektfinansiering för, lätt en belastning.

 

Under den här perioden har det blivit alldeles tydligt att aktörer på alla utbildningsstadier är trötta på diverse projekt och på en splittrad finansiering. Det som nu krävs är dels långsiktighet inom själva utbildningspolitiken men framför allt behöver vi nu långsiktiga satsningar på grundfinansiering.

 

Oberoende om vi talar om till exempel statsandelar till småbarnspedagogik, grundläggande utbildning, finansiering av andra stadiet eller om indexet till högskolorna kommer följande riksdagsperioder att vara avgörande för hur väl vi lyckas skapa en stabil och förutsägbar finansieringsgrund.

 

Långsiktiga satsningar på grundfinansiering behövs nu mer än någonsin på alla utbildningsnivåer.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35