Insändare

Tillräcklig grundfinansiering nödvändig inom utbildningssektorn

18.09.2018 kl. 12:15

Det utbildningslöfte samtliga partier gav inför riksdagsvalet 2015 om att inte skära i utbildningen höll som känt inte och många har vi varit som kraftigt kritiserat detta

Orsaken till att löftet gavs var att nedskärningarna inom utbildningssektorn under flera perioder varit stora. Samtliga riksdagspartier är alltså skyldiga till nedskärningarna.

Utvecklingen har gått mot att man skär i basfinansieringen genom direkta nedskärningar och genom att frysa vissa index som skall motsvara kostnadsökningen. För att kunna trygga att en viss utveckling sker inom utbildningssektorn trots nedskärningarna, har framför allt sittande regering skapat många olika projekt. Man skär stort och sätter tillbaka en spottstyver via projekt.

Olika typer av projekt är bra och försvarbara om de syftar till att påverka lagstiftning, resursfördelning eller hur man arbetar. Men då man samtidigt gör massiva nedskärningar blir dessa projekt, som kräver tid och resurser att söka projektfinansiering för, lätt en belastning.

Under den här perioden har det blivit alldeles tydligt att aktörer på alla utbildningsstadier är trötta på diverse projekt och på en splittrad finansiering. Det som nu krävs är dels långsiktighet inom själva utbildningspolitiken men framför allt behöver vi nu långsiktiga satsningar på grundfinansiering.

Oberoende om vi talar om till exempel statsandelar till småbarnspedagogik, grundläggande utbildning, finansiering av andra stadiet eller om indexet till högskolorna kommer följande riksdagsperioder att vara avgörande för hur väl vi lyckas skapa en stabil och förutsägbar finansieringsgrund.

Långsiktiga satsningar på grundfinansiering behövs nu mer än någonsin på alla utbildningsnivåer.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas

20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.

10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.

01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.

25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande

11.03.2008 kl. 14:55