Österbotten visar vägen

13.09.2018 kl. 15:04
Wärtsiläs meddelande om en 200 miljoners investering skapade omedelbart positiva vibbar även i huvudstaden.

Att den preliminära tidtabellen för färdigställandet av det nya teknologicentret sammanfaller med vår tidsplan för nya Kvarkenfärjans jungfrufärd gör inte saken sämre. Därmed var det extra trevligt att på hemmaplan diskutera nordisk samverkan och vara värd för gallupledaren och statsministerkandidaten Antti Rinne samt övriga i SDP:s riksdagsgrupp då de besökte Vasa dagen efter Wärtsiläs pangnyhet. Även en pilotanläggning för tillverkning av avancerade batterier kommer att förläggas till Vasa. Entreprenören har deltagit i Vasaregionens acceleratorprogram Energyspin. Jag har själv träffat många innovatörer från årets upplaga av Energyspin och är övertygad om att många av dem kommer att generera nya arbetsplatser i Österbotten.

 

En annan positiv sak som noterats nationellt är den nya digitaliseringsakademi som sparkar igång med Devatus, Merinova, regionens högskolor och energiteknologibolagen i spetsen. Att vi i Österbotten har en mångsidig och dynamisk näringsstruktur råder det ingen tvekan om. Besökte själv senaste vecka bland annat de utmärkta bolagen LKI Käldman, Sundström och Herrmans i Pedersöre. Det gick inte att ta miste på den mycket positiva och företagarvänliga atmosfär som råder i Pedersöre. Företagens globala framgångar innebär dock inte per automatik statliga etableringar. Att det nya domstolsämbetsverket – vilket skulle passa som hand i handske som en del av Vasas juridiska infrastruktur – föreslås förläggas till Vanda är ett färskt exempel. Det enda som gäller även här är dock att kavla upp ärmarna och fortsätta göra allt vi bara kan även regionalt.

 

Att kommunerna med Vasa i spetsen investerar 130 nya miljoner vid VCS – samtidigt som staten vill förbjuda Österbotten att såväl upprätthålla omfattande jourverksamhet som avancerade social- och hälsovårdstjänster – är ett tecken på korrekt proaktiv inställning. Som en arbetsseger för SFP nationellt bör nämnas nya vassare formuleringar kring den språkliga dimensionen av framtidens vårdservice. En sak som visar hur man innanför ring 3 kan ha otur när man tänker är rapporten kring det tänkta stomvägsnätverket. Att stora delar av riksåttan lämnats utanför är helt enkelt oacceptabelt och bör rättas till. Det positiva i sammanhanget är dock att man i kontakt med såväl ledande tjänstemän som ministrar märker att det finns en äkta vilja till fortsatt öppen och seriös diskussion och nytänk.

 

Olika initiativ till åtgärder för förebyggande av överskuldsättning – bland annat ett så kallat positivt kreditregister – tog i och med justitieminister Häkkänens ställningstagande i veckan flera steg framåt. Jag hoppas även att den lagmotion som vi arbetat fram över partigränserna och som berör utvecklandet av betalningsanmärkningssystemet snabbt behandlas i positiv anda. Det är såväl dålig ekonomisk politik som rent omänskligt att betalningsanmärkningar kan bli kvarhängande länge efter att själva skulden betalts. Vill man förebygga utanförskap och utslagning bland unga vuxna är detta en sak som bör åtgärdas omedelbart.

 

Att västra Finland ska få en egen vargkontaktperson kan ses som ett annat exempel på budskap som börjar gå hem. Det är dock viktigt att till denna post utse en person med stark lokal förankring och kapacitet att dels kommunicera befolkningens uppfattningar vidare till myndigheterna samt även med sin substanskunskap kunna stöda polisen i farosituationer som kräver snabba och effektiva åtgärder. Det bör än en gång upprepas att vargen inte hör hemma i tätbebyggda områden eller längs med barns skolvägar.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00