Österbotten visar vägen

13.09.2018 kl. 15:04
Wärtsiläs meddelande om en 200 miljoners investering skapade omedelbart positiva vibbar även i huvudstaden.

Att den preliminära tidtabellen för färdigställandet av det nya teknologicentret sammanfaller med vår tidsplan för nya Kvarkenfärjans jungfrufärd gör inte saken sämre. Därmed var det extra trevligt att på hemmaplan diskutera nordisk samverkan och vara värd för gallupledaren och statsministerkandidaten Antti Rinne samt övriga i SDP:s riksdagsgrupp då de besökte Vasa dagen efter Wärtsiläs pangnyhet. Även en pilotanläggning för tillverkning av avancerade batterier kommer att förläggas till Vasa. Entreprenören har deltagit i Vasaregionens acceleratorprogram Energyspin. Jag har själv träffat många innovatörer från årets upplaga av Energyspin och är övertygad om att många av dem kommer att generera nya arbetsplatser i Österbotten.

 

En annan positiv sak som noterats nationellt är den nya digitaliseringsakademi som sparkar igång med Devatus, Merinova, regionens högskolor och energiteknologibolagen i spetsen. Att vi i Österbotten har en mångsidig och dynamisk näringsstruktur råder det ingen tvekan om. Besökte själv senaste vecka bland annat de utmärkta bolagen LKI Käldman, Sundström och Herrmans i Pedersöre. Det gick inte att ta miste på den mycket positiva och företagarvänliga atmosfär som råder i Pedersöre. Företagens globala framgångar innebär dock inte per automatik statliga etableringar. Att det nya domstolsämbetsverket – vilket skulle passa som hand i handske som en del av Vasas juridiska infrastruktur – föreslås förläggas till Vanda är ett färskt exempel. Det enda som gäller även här är dock att kavla upp ärmarna och fortsätta göra allt vi bara kan även regionalt.

 

Att kommunerna med Vasa i spetsen investerar 130 nya miljoner vid VCS – samtidigt som staten vill förbjuda Österbotten att såväl upprätthålla omfattande jourverksamhet som avancerade social- och hälsovårdstjänster – är ett tecken på korrekt proaktiv inställning. Som en arbetsseger för SFP nationellt bör nämnas nya vassare formuleringar kring den språkliga dimensionen av framtidens vårdservice. En sak som visar hur man innanför ring 3 kan ha otur när man tänker är rapporten kring det tänkta stomvägsnätverket. Att stora delar av riksåttan lämnats utanför är helt enkelt oacceptabelt och bör rättas till. Det positiva i sammanhanget är dock att man i kontakt med såväl ledande tjänstemän som ministrar märker att det finns en äkta vilja till fortsatt öppen och seriös diskussion och nytänk.

 

Olika initiativ till åtgärder för förebyggande av överskuldsättning – bland annat ett så kallat positivt kreditregister – tog i och med justitieminister Häkkänens ställningstagande i veckan flera steg framåt. Jag hoppas även att den lagmotion som vi arbetat fram över partigränserna och som berör utvecklandet av betalningsanmärkningssystemet snabbt behandlas i positiv anda. Det är såväl dålig ekonomisk politik som rent omänskligt att betalningsanmärkningar kan bli kvarhängande länge efter att själva skulden betalts. Vill man förebygga utanförskap och utslagning bland unga vuxna är detta en sak som bör åtgärdas omedelbart.

 

Att västra Finland ska få en egen vargkontaktperson kan ses som ett annat exempel på budskap som börjar gå hem. Det är dock viktigt att till denna post utse en person med stark lokal förankring och kapacitet att dels kommunicera befolkningens uppfattningar vidare till myndigheterna samt även med sin substanskunskap kunna stöda polisen i farosituationer som kräver snabba och effektiva åtgärder. Det bör än en gång upprepas att vargen inte hör hemma i tätbebyggda områden eller längs med barns skolvägar.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35