Jordbrukets lönsamhetskris och torkan

09.09.2018 kl. 06:32
Sommaren 2018 har varit den varmaste och torraste i mannaminne. Torkan har medfört att spannmålsskörden i Finland enligt naturresursinstitutet Luke är den lägsta sedan missväxtåret 1987

Vallaskörden har ställvis blivit alldeles för liten och på många gårdar är grovfoderbristen ett stort bekymmer. Specialodlingar som frilandsgrönsaker och  potatis har på grund av torkan fått både minskad skörd och i vissa fall också kvalitetsförluster.

För jordbrukarna är situationen kritisk. Skördevariationer och till och med missväxt är en del av naturens gång men detta är nu tredje svaga skördeåret i rad. Skördeförlusterna uppskattas enligt Luke uppgå till cirka 400 miljoner euro. När producentpriserna i Finland de senaste fyra åren dessutom hört till de lägsta i EU medan kostnadsnivån är hög är krisen ett faktum. Det finns ingen buffert kvar på gårdarna och nu måste en förändring komma snabbt.

I budgetrian har regeringen beslutit om ett krispaket för att försöka rädda den akuta situationen. Krispaketet uppgår till 86 miljoner euro varav 65 miljoner euro är nya pengar. Vi talar alltså om cirka 1500 euro per gård. Krisstödet är en första hjälp och utbetalningarna borde nu kanaliseras snabbt och effektivt till gårdarna men det kan vara svårt  då utbetalningarna ska bygga på lag och förordning och dessutom ha EU-kommissionens godkännande. Att krispaketet inte löser lönsamhetsproblematiken är alla medvetna om.

Den enda möjliga långsiktiga lösningen kommer från marknaden. Flera undersökningar har visat att jordbrukarens ställning på livsmedelsmarknaden är svag och den koncentrerade handelns ställning är stark. OP-gruppens tidigare chefdirektör, bergsrådet Reijo Karhinen, har tidigare i höst fått som uppdrag av regeringen att ta fram modeller för att öka på jordbrukets marknadsintäkter med 500 miljoner euro i året. Karhinens rapport ska vara klar till årsskiftet men redan nu har han i offentligheten lyft fram samma problemställning, obalansen i förhandlingsstyrkan mellan dagligvaruhandelskedjorna där de tre största har en marknadsandel på över 90 procent och förädlingsindustrin och jordbrukarna.  

Luke uppskattade att jordbruksinkomsten 2017 var cirka 450 miljoner euro. Det är en halvering jämfört med åren runt 2010. Den största kedjan i dagligvaruhandeln, S-gruppen, som också har annan verksamhet, delade år 2017 ut 334 miljoner euro i bonus till sina ägarkunder. S-gruppens operativa vinst uppgick till 344 miljoner euro. Siffrorna talar sitt tydliga språk.

Finländarna är enligt en färsk undersökning beredda att betala mera för sin mat under förutsättningen att merpriset går till bonden. Den som har nycklarna till det är handeln. Ta den utmaningen!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00