VEM HAR ANSVARET FÖR MEDBORGARNAS HÄLSA?

26.08.2018 kl. 07:47
Den senaste tidens rapportering om nya mässlingsfall bland finländare lyfter igen upp vaccinernas roll och betydelsen av en tillräckligt hög vaccinationstäckning.

Finlands nationella vaccinationsprogram och vårt välfungerande barnrådgivningssystem har lett till att vi i Finland nästan helt har blivit av med flera livshotande sjukdomar som difteri, kikhosta och mässling. Vaccinationer hör till de mest kostnadseffektiva hälsofrämjande investeringarna i vårt samhälle. Vaccinationstäckningen i Finland har länge legat på en hög nivå tack vare vaccinationsprogrammet, som Institutet för hälsa och välfärd, THL, ansvarar för. Tyvärr har en tveksam inställning mot vaccinationer vunnit terräng i sociala medier och fått utrymme i samhällsdebatten, vilket lett till en oroväckande låg vaccinationstäckning på sina håll i Finland. Samma trend kan upptäckas också i andra länder i Europa där vi sett en ökning av bland annat mässling och kikhosta.

Europeiska kommissionen har utfärdat en uppsättning av rekommendationer för hur EU kan stärka samarbetet i kampen mot sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination. Det här är välkommet, eftersom epidemier inte känner till statsgränser och vårt resande till andra länder är en av de största orsakerna till att epidemier sprider sig. 

I mina tidigare ställningstaganden har jag påpekat att det viktigaste är att vi satsar på upplysning och personlig rådgivning för att få tvivlande föräldrar att förstå vikten av att barnen vaccineras. Och så anser jag fortfarande. Jag vill ogärna ta till strängare åtgärder eller lagstiftningsväg förbättra vaccinationstäckningen. Men om den sjunkande trenden fortsätter måste vi tänka om. Ett beslut att inte låta sig vaccineras är inte bara ett personligt beslut. Förutom att riskera att själv insjukna i en farlig sjukdom, försätter man också andra personer i fara. 
 

I dag håller THL på att utveckla ett nationellt vaccinationsregister, där man i fortsättningen kan hålla reda på sina egna vaccinationer på Omakanta-tjänsten. Detta är ett steg i rätt riktning, eftersom något existerande enat register inte ännu finns. Vi är säkert flera som funderat på när till exempel den senaste stelkrampsvaccinationen tagits. Ett elektroniskt vaccinationskort som sänder påminnelser är något jag efterlyst och nu verkar det konkretiseras.

Inom det nationella vaccinationsprogrammet forskar THL vaccinerna och deras effekter kontinuerligt, nya vacciner tas i bruk och flera åldersgrupper omfattas av programmet. Förra året började man vaccinera småbarn mot vattkoppor, sjukdomen som bland annat ger smärtsam plåga och eviga ärr i huden. 12-åriga flickor har sedan några år erbjudits HPV-vaccin och nu planerar man att också pojkarna ska kunna få det. Vaccinet förhindrar spridningen av papillomviruset, som smittar vid sexuellt umgänge och kan förorsaka livmoder- och muncancer. Pneumokockvaccinet ges till nu personer med svag motståndskraft, men jag har föreslagit att alla personer över 65 år skulle erjudas vaccinet som motverkar akut lunginflammation. På riksdagens vaccingrupps initiativ kan nu alla veteraner få gratis pneumokockvaccin i sin hemkommun.


 

Problemet med många vacciner är det, att de inte ger motstånd till alla former av sjukdomen. Det gäller också influensavaccinerna. I år har THL tagit beslut om att alla grupper som omfattas av vaccinationsprogrammet får det 4-valenta vaccinet, som ger bättre motstånd. Tidigare har man bara privat kunnat köpa och få det. Under våren uppstod det stor polemik bland hälsovårdspersonalen, som vårdar särskilt utsatta och svaga patienter. Den i sig lilla personalgruppen ska genom en ny förordning årligen vaccineras mot influensa och det här förorsakade oro och förstämning. Trots att orsaken till vaccineringen är självklar, anser jag det viktigt att personalen erbjuds rådgivning och information om vaccinet. Och naturligtvis ska arbetsgivaren se till att vaccineringen kan ges på arbetsplatsen och under arbetstid. 

Vi i Finland ska vara tacksamma för det förebyggande arbetet som görs för vår hälsa, för det
som alla medborgare får ta del av via insamlade skattemedel. Individuella beslut får inte försätta detta arbete i gungning. Ansvaret för vaccinationstäckningen måste ligga på samhället. 

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00