VEM HAR ANSVARET FÖR MEDBORGARNAS HÄLSA?

26.08.2018 kl. 07:47
Den senaste tidens rapportering om nya mässlingsfall bland finländare lyfter igen upp vaccinernas roll och betydelsen av en tillräckligt hög vaccinationstäckning.

Finlands nationella vaccinationsprogram och vårt välfungerande barnrådgivningssystem har lett till att vi i Finland nästan helt har blivit av med flera livshotande sjukdomar som difteri, kikhosta och mässling. Vaccinationer hör till de mest kostnadseffektiva hälsofrämjande investeringarna i vårt samhälle. Vaccinationstäckningen i Finland har länge legat på en hög nivå tack vare vaccinationsprogrammet, som Institutet för hälsa och välfärd, THL, ansvarar för. Tyvärr har en tveksam inställning mot vaccinationer vunnit terräng i sociala medier och fått utrymme i samhällsdebatten, vilket lett till en oroväckande låg vaccinationstäckning på sina håll i Finland. Samma trend kan upptäckas också i andra länder i Europa där vi sett en ökning av bland annat mässling och kikhosta.

Europeiska kommissionen har utfärdat en uppsättning av rekommendationer för hur EU kan stärka samarbetet i kampen mot sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination. Det här är välkommet, eftersom epidemier inte känner till statsgränser och vårt resande till andra länder är en av de största orsakerna till att epidemier sprider sig. 

I mina tidigare ställningstaganden har jag påpekat att det viktigaste är att vi satsar på upplysning och personlig rådgivning för att få tvivlande föräldrar att förstå vikten av att barnen vaccineras. Och så anser jag fortfarande. Jag vill ogärna ta till strängare åtgärder eller lagstiftningsväg förbättra vaccinationstäckningen. Men om den sjunkande trenden fortsätter måste vi tänka om. Ett beslut att inte låta sig vaccineras är inte bara ett personligt beslut. Förutom att riskera att själv insjukna i en farlig sjukdom, försätter man också andra personer i fara. 
 

I dag håller THL på att utveckla ett nationellt vaccinationsregister, där man i fortsättningen kan hålla reda på sina egna vaccinationer på Omakanta-tjänsten. Detta är ett steg i rätt riktning, eftersom något existerande enat register inte ännu finns. Vi är säkert flera som funderat på när till exempel den senaste stelkrampsvaccinationen tagits. Ett elektroniskt vaccinationskort som sänder påminnelser är något jag efterlyst och nu verkar det konkretiseras.

Inom det nationella vaccinationsprogrammet forskar THL vaccinerna och deras effekter kontinuerligt, nya vacciner tas i bruk och flera åldersgrupper omfattas av programmet. Förra året började man vaccinera småbarn mot vattkoppor, sjukdomen som bland annat ger smärtsam plåga och eviga ärr i huden. 12-åriga flickor har sedan några år erbjudits HPV-vaccin och nu planerar man att också pojkarna ska kunna få det. Vaccinet förhindrar spridningen av papillomviruset, som smittar vid sexuellt umgänge och kan förorsaka livmoder- och muncancer. Pneumokockvaccinet ges till nu personer med svag motståndskraft, men jag har föreslagit att alla personer över 65 år skulle erjudas vaccinet som motverkar akut lunginflammation. På riksdagens vaccingrupps initiativ kan nu alla veteraner få gratis pneumokockvaccin i sin hemkommun.


 

Problemet med många vacciner är det, att de inte ger motstånd till alla former av sjukdomen. Det gäller också influensavaccinerna. I år har THL tagit beslut om att alla grupper som omfattas av vaccinationsprogrammet får det 4-valenta vaccinet, som ger bättre motstånd. Tidigare har man bara privat kunnat köpa och få det. Under våren uppstod det stor polemik bland hälsovårdspersonalen, som vårdar särskilt utsatta och svaga patienter. Den i sig lilla personalgruppen ska genom en ny förordning årligen vaccineras mot influensa och det här förorsakade oro och förstämning. Trots att orsaken till vaccineringen är självklar, anser jag det viktigt att personalen erbjuds rådgivning och information om vaccinet. Och naturligtvis ska arbetsgivaren se till att vaccineringen kan ges på arbetsplatsen och under arbetstid. 

Vi i Finland ska vara tacksamma för det förebyggande arbetet som görs för vår hälsa, för det
som alla medborgare får ta del av via insamlade skattemedel. Individuella beslut får inte försätta detta arbete i gungning. Ansvaret för vaccinationstäckningen måste ligga på samhället. 

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Gruppanförande 7.4

Regeringens förslag till tilläggsbudget
07.04.2010 kl. 17:00

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00