Henriksson oroad över polisens resurser

18.08.2018 kl. 16:19
Situationen med polisens otillräckliga resurser är ohållbar och har tillåtits pågå redan en längre tid.

Nu behövs en verklig vilja av regeringen för att åtgärda problematiken, säger SFP:s ordförande, riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson.

 

–  I till exempel Österbotten rapporteras om en ökad mängd våldsbrott, vilket ytterligare förvärrar situationen. I Österbotten har man också haft svårt att hitta brottsutredare på grund av den låga lönenivån och stora arbetsbördan. De få som söker polisjobb lockas mera av fältarbete än av ett jobb som utredare. Det handlar ett grundläggande problem som vi inte får blunda för, säger Henriksson.

 

 I Statsrådets redogörelse för den inre säkerheten konstateras att många brott blir outredda på grund av resursbristen på flera håll i landet.

 

– De knappa resurserna leder bland annat till långa behandlingstider och hotar medborgarnas rättssäkerhet och trygghetskänsla. Regeringen måste ta detta problem på allvar, säger Henriksson.

 

– Resursbristen försvårar det jämlika bemötandet av medborgarna, då man blivit tvungen att prioritera vissa fall eftersom polisen inte hinner med allt. Även mindre förseelser bör utredas – och polisens närvaro i samhället är viktig i preventivt syfte, säger Henriksson.

 

Anna-Maja Henriksson har lämnat in ett skriftligt spörsmål där hon frågar vad regeringen tänker göra för att trygga polisens resurser och se till att fler personer söker tjänster som brottsutredare.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00