18, 12 eller 5 landskap? 

27.07.2018 kl. 15:56
18 landskap var det antal som Centern och Samlingspartiet kom överens om i sin berömda kohandel kring vård- och landskapsreformen en mörk höstkväll 2015.

Päivi Nerg, ledande tjänsteman för vård- och landskapsreformen, säger i en intervju i Maaseudun Tulevaisuus (25.7.2018) att färre landskap är att föredra framom det nu planerade antalet. Nerg förutspår att det slutliga antalet landskap inte kommer att vara de planerade 18, utan 12 eller till och med 5.

 

– Svängarna kring vård- och landskapsreformen blir allt fler och får allt märkligare former. Vad ska medborgarna tro på efter Nergs utspel och vad säger statsminister Sipilä, frågar Svenska folkpartiet i Finlands partiordförande, riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson.

 

– 18 landskap var det antal som Centern och Samlingspartiet kom överens om i sin berömda kohandel kring vård- och landskapsreformen en mörk höstkväll 2015. Om avsikten plötsligt, då regeringsperioden lider mot sitt slut, är att minska antalet landskap kan det inte betyda annat än en ytterligare spik i kistan för regeringens trovärdighet.Var 18 landskap kanske endast ett sätt att vinna stöd för reformen i regionerna? Har den egentliga agendan hela tiden varit ett mindre antal landskap?

 

Svenska folkpartiet har från början ifrågasatt hela behovet av en ny förvaltningsnivå i form av landskap och påtalat att de, ifall landskapen ändå bildas, bör få äkta självstyre. 

 

– SFP har flera gånger upprepat att en vård- och landskapsreform inte får söndra det som fungerar, utan ska fixa det som inte gör det. Tyvärr är varken regeringens eller Nergs modell svaret, säger Henriksson. 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00