Krav på att lättare att få dispens för skyddsjakt på varg

17.06.2018 kl. 07:12
Det betyder inte att vargen ska utrotas utan det innebär att regelverket för när man får eliminera problemvargar blir avsevärt enklare än idag.

Vargdemonstrationen som ordnades av Österbottens  svenska producentförbund och Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförening på Vasa torg i måndags samlade över 2 000 personer. Österbottningarna visade med all önskvärd tydlighet att vi kräver beslut av regeringen och de ansvariga ministrarna. Österbottningarnas vädjan har inte gått obemärkta för nu har jord- och skogsbruksminister Leppä lovat att besöka Österbotten i höst.

Naturresursinstitutet Lukes rapport över uppskattningen av vargbeståndet i mars 2018 bekräftade det som alla österbottningar vetat efter den senaste vintern. Finlands vargstam har ökat med sex flockar och tyngdpunkten för hela vargstammen flyttat västerut. Hela 70 procent av vargarna finns nu i västra Finland. Orsaken till det är enligt Luke tillgången på föda. Den mycket stora älg- och hjortdjursstammen i västra Finland fungerar som ett smörgåsbord för vargen och lockar följaktligen hit den. I Österbotten har vargstammen fördubblats på ett år.

 

I Österbotten fanns enligt rapporten 5-6 flockar med totalt cirka 30 vargar i mars 2018. Dessutom finns det kringstrykande ensamvargar. Lukes uppskattning är alltså gjord innan vargen fått valpar. Det genomsnittliga antalet valpar har under de senaste åren varit 3,9 och det betyder att vi utöver uppskattningen i mars sannolikt har flera än 20 st. vargvalpar i Österbotten.

 

Biologen och naturföretagaren Mattias Kanckos i Pedersöre, som också är en rutinerad jägare, förutspår stora bekymmer i augusti och senare i höst när valparna ska lära sig jaga. Allt tyder alltså på att vi som krävt åtgärder mot närgångna vargar under senaste vinter inte varit ute i ogjort väder utan tvärtom gjort en korrekt bedömning av situationen.

 

Regeringen och den ansvariga ministern måste nu utan dröjsmål göra det lättare att få dispens för skyddsjakt på varg som rör sig nära tomter och hotar människors trygghet och husdjurs och boskaps liv och hälsa. Det är Finlands egen lagstiftningskompetens. En mera krävande process är att ändra vargens skyddsstatus eftersom det kräver beslut på EU-nivå. Idag har vi två olika skyddsnivåer på varg i Finland. I renskötselområden skyddas vargen enligt bilaga 5 i EU:s art- och habitatdirektiv, vilket möjliggör begränsad jakt, och i resten av landet enligt bilaga 4. Det är absolut nödvändigt att det överdrivna skydd som nu råder utanför renskötselområdet upphör och att hela landet får samma regelverk som på renskötselområden. Det betyder inte att vargen ska utrotas utan det innebär att regelverket för när man får eliminera problemvargar blir avsevärt enklare än idag.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00