Kolumn

Skillnader mellan Sverige och Finland inom jordbruket

03.06.2018 kl. 07:10

Under veckan som gick hade jag möjlighet att delta i Sverige på de svenska böndernas producentorganisations LRF:s riksförbundsstämma

Deras problem och utmaningar påminner om våra i Finland. Tung byråkrati och stelbent myndighetsutövning där respekten för en av våra grundläggande rättigheter, egendomsskyddet får stryka på foten. Våra svenska yrkesbröder har också problem med vargen, där en disneyfierad bild av rovdjuret styr myndigheternas agerande. Och precis som i Finland har de rikssvenska miljöskyddsorganisationernas hängt sig fast vid en föråldrad syn på det moderna skogsbruket och vägrar se dess möjligheter att minska vårt beroende av fossila bränslen samtidigt som skogen fungerar som kolsänka.

Det som skiljer jordbruket i våra länder åt är främst två saker. Svenskarna är betydligt duktigare på att öka sin livsmedelsexport och där har vi finländare mycket att lära. Däremot börjar Sverige först nu vakna upp till att deras matförsörjning i en krissituation är ytterst utsatt. Självförsörjningsgraden i Sverige är endast 50 procent. Mer än varannan tugga som svenskarna sätter i munnen är alltså importerad. I Finland är vår självförsörjningsgrad på livsmedel 80 procent. Dessutom upprätthåller vår Försörjningsberedskapscentral ett säkerhetslager där ett års förbrukning av brödspannmål och utsäde förvaras. En stor majoritet av de finländska politikerna vet att matförsörjningen är en av de mest utsatta funktionerna vid en krissituation. Finland är logistiskt sett en ö där nästan 90 procent av de varor som importeras eller exporteras fraktas med fartyg. Det är alltså livsviktigt också ur en försörjningsberedskapssynvinkel att Finland upprätthåller en inhemsk livsmedelsproduktion.

I skrivande stund besöker den finska trädgårdssektorns intressebevakare SLC och Handelsträdgårdsförbundet riksdagen för att träffa oss beslutsfattare och bjuda på smakbitar och blommor. I deras vädjan till oss beslutsfattare ber trädgårdssektorn oss att vi verkar för trädgårdsproduktionens livsviktiga verksamhetsförutsättningar. Det är lätt att hålla med. I Finland är sex av tio tomater som äts inhemska medan i Sverige är bara var sjunde tomat odlad inom landets gränser. Det visar att vår trädgårdsnäring är i världsklass när det gäller ekologi och kvalitet. Förnyelsebar energi dominerar och endast 8 procent av växthusen värms idag upp med olja. Insektsangrepp bekämpas biologiskt och nya smaker kommer ut på marknaden varje år.

Växthusnäringen visar att klimat- och miljöhänsyn, forskning och ny teknik och lyhördhet för vad konsumenterna söker är ett framgångskoncept. Vem vill inte i fortsättningen ha möjlighet att köpa närproducerade grönsaker som är världen renaste, godaste och hållbart producerade?

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45