En särlösning för landskap- och vårdreformens effekter på åländska FPA ersättningar måste ordnas.

31.05.2018 kl. 13:39
Löfström lämnade in skriftligt spörsmål till regeringen i frågan.

Regeringens förslag till social-, hälso- och landskapsreform ämnar förenkla flerkanalsfinansieringen av social- och hälsovården, och samtidigt rikta finansieringen till de föreslagna nya landskapen. Det föreslås att den andel som motsvarar sjukvårdsförsäkringen samlas in som en del av statsbeskattningen och att denna andel läggs till den finansieringsandel som betalas till landskapen. Förslaget skapar dock ovisshet kring hur den andel som motsvarar sjukvårdsförsäkringen ska betalas till landskapet Åland, givet att landskapsreformen verkställs och gällande lagar om Folkpensionsanstalten upphävs som följd. Åland berörs nämligen inte av den direkta organiseringen av de nya föreslagna landskapen eller övriga strukturer för social- och hälsovården i riket.

 

Sjukvårdsförsäkringen finansierar idag Folkpensionsanstaltens anordnande av bland annat läkemedelsersättningar, reseersättningar och sjukvårdsersättningar för privat hälso- och sjukvård, läkararvoden, tandläkararvoden samt kostnaderna för rehabilitering.

 

År 2017 betalade Folkpensionsanstalten ut över 8 miljoner euro i sjukvårdsersättning på Åland, vilken finansierades av staten genom sjukvårdsförsäkringen. I den nya strukturen är det ännu oklart hur dessa ersättningar ska utbetalas till Åland.

 

-                         En allmän sjukförsäkring har skapats för att garantera de grundlagensenliga rättigheterna till social trygghet och oundgänglig omsorg i enlighet med grundlagens § 19. I enlighet med grundlagens princip om likabehandling behöver frågan regleras så att sjukförsäkringssystemet fortsätter att gälla lika både på Åland och i riket, säger riksdagsledamot Mats Löfström.

 

-                         Situationen är otillfredsställande eftersom man inte ännu har kunnat presentera en lösning på hur den ersättning som idag utbetalas av Folkpensionsanstalten ska anordnas på Åland i framtiden. Det handlar om en 8 miljoner euros helhet på Åland som man för tillfället inte vet hur man i framtiden ska anordna. Det skapar i sin tur osäkerhet på Åland. Den måste social- och hälsovårdsministeriet och regeringen skingra, säger Mats Löfström.

 

Löfström lämnade därför in ett skriftligt spörsmål till regeringen som frågar: Hur regeringen ämnar organisera sjukvårdsförsäkringens ersättningar på Åland i och med social-, hälso- och landskapsreformen ifall flerkanalsfinansieringen genomförs som tänkt?

 

-                         Social- och hälsovårdsministeriet har tänkt att ett utkast till lagförslag ska gå ut på remiss kanske redan i sommar och tills dess är det viktigt att man hittar en fungerande lösning på frågan tillsammans med Ålands landskapsregering. Här finns ännu tid men klockan tickar snabbt eftersom en lösning inte kommer uppenbara sig av sig självt utan man måste ha tid att diskutera och bereda saken, säger Mats Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35